Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3. Några karaktersdrag hos kusttundrans lafflora.
Hafslafvar saknas nästan helt och hållet. Det är förut
anmärkt, att man på strandklippor sällan ser en laf, och om
man granskar lafsamlingen, torde ej någon påträffas, som kan
kallas hafslaf, utom de sparsamt uppträdande Lecanora
atro-sulphurea och Acarospora molybdina. Först så sydligt som i
tschuktschernas land börjar en verklig kustvegetation
uppträda. Det är sannolikt, att kustens lafvar äro desamma, som
man finner på tundran längre in i landet. Jag känner blott
tvänne ställen beskrifna, som kunna tjena till jämförelse.
Schmidt har, som ofvan blifvit nämndt, hemfört lafvar från
Gyda-tundran, Dudino och Norilbergen. I hans lafförteckning
återfinnes en stor del af de på Dicksons ö och Jalmal
förekommande stora lafvarne, under det att några vackra arter i
hans samling alldeles undgått vår uppmärksamhet, hvilka
bort falla i ögonen om de funnits. Likaså utfaller en
jämförelse mellan det från Tajmyrlandet af MiddendorfF hemförda
materialet och det, som iakttogs på öarne utanför. Arterna
öfverensstämma till stor del; några utmärkta former saknas
på öarne, men de derstädes ymnigast förekommande och mest
karakteristiska saknas ej i hans förteckning. Af dessa
ofullständiga jämförelser tyckes det med sannolikhet framgå, att
kusten karakteriseras af samma lafformer, som förekomma
söder ut på tundran, men att här nya former tillkomma, hvilka
saknas på kusten.
Får man döma från den beskrifning MiddendorfF lemnar
om tundrans vegetation på Tajmyrlandet, så måste denna vid
hafvet visa några egenheter. Han fann den beväxt med högre
växter och mossa i ungefär samma förhållande, men ej i
nämnvärd mängd. Sådan tundra, af denne författare kallad
Poly-trichumtundra, hafva vi ej träffat på kusten. På
Tajuiyr-öarne motsvarades den af gräsmarken, i hvilken laf i stor
mängd ingick. Här på dessa öar träffades ock oafsedt
sten-rösen ställen, der laf var förherskande. Man måste derför
antaga, att lafvarnes utbredningsområde mot kusten ökas, något
som äfven MiddendorfF antyder.
Oaktadt ökadt utbredningsområde måste man dock anse
laffloran reducerad. Individerna äro nämligen oftast dåligt
utvecklade. De busk- och bladlika lafvarne äro korta och
förkrympta. Renlafven t. ex. är vanligen kring en tum hög
och torde sällan öfverstiga två. Af sådana lafvar, som man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
