Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
barligen af samma orsaker som här nästan öfverallt utan
alger. Endast på tvänne ställen har jag träffat spår till en
strandvegetation. Den utgjordes af två små gröna alger:
En-teromorpha eompressa och Urospora penicilliformis, båda kända
från samma region i andra delar af Norra Ishafvet. Fucaceer
förekommo ingenstädes inom litoralregionen, och af denna
alggrupp såg jag ej en enda individ på något af de ställen, som
besöktes mellan Dicksons hamn och den nära Berings sund
ingående Koljutscliin-fjorden. Öster härom fans på det
subli-torala området en ringa mängd af samma Fucus evanescens,
hvilken har en vidsträckt utbredning i norra polarhafvet.
Åfven på det sublitorala bältet af bottnen är i det Sibiriska
Ishafvet vegetationen mycket fattig. Jag har icke varit i
tillfälle att undersöka någon trakt, der icke algväxtligheten var
betydligt fattigare på individer än på algrikare ställen vid
Spetsbergens och Novaja Semljas kuster. Den östra delen af
hafvet synes vara något mindre algfattig än den vestra. De
algrikaste punkter jag träffat voro udden Irkajpi, af Coo/c
kallad Nordkap (Lat. N. 68° 55’, Long. 179° 25’ V. fr. Greenw.),
och mynningen af Koljutschin-fjorden. Af infödingar, som voro
bosatta utefter kusten mellan denna fjord och den omkring
50 eng. mil öster härom utgående udden Sertze-kamen, erhöll
jag vid upprepade tillfällen under förra hälften af året 1879
ganska stora algmassor, hvilket tyckes visa, att en temligen
rik algvegetation finnes på vissa ställen utefter denna del af
kusten. Dock saknas icke i vestra delen af det Sibiriska
Ishafvet jämförelsevis rätt goda algplatser. Åtminstone har jag
funnit en sådan, nämligen trakten omkring Tajmyr-ön, hvilken
såsom bekant är belägen mellan Dicksons hamn och kap
Tscheljuskin.
De individrikaste arterna äro Polysiphonia arctica,
Rhodo-mela tenuissima, en form af Rhodomela subfusca, Sarcophyllis
arctica, Phyllophora interrupta, arter af familjen Laminariese,
Sphacelaria arctica och Phloeospora tortilis. Laminarieerna
gifva i allmänhet vegetationen dess prägel; på ett ställe
förekom dock Phyllophora interrupta, på ett annat ofvannämnda
form af Rhodomela subfusca i en myckenhet, som öfvergick
Laminarieernas, så att efter all sannolikhet vegetationens
utseende här bestämdes af dessa alger.
Af familjen Laminariese har jag funnit sex arter, nämligen
fyra arter Laminaria: L. Agardhii, L. cuneifolia, L. solidungula
och en art af digitata-gruppen, i hvilken jag trott mig igen- *
känna den af J. G. Agardh urskilda L. atro-fulva, och två arter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
