Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En blick på lokalkolumnerna i denna tabell visar, att de
delar af den nordsibiriska kuststräckan, der växtgeografiska
iakttagelser blifvit gjorda, äro ganska talrika och att de ligga
på temligen lika afstånd från hvarandra såväl efter latitud
som longitud. Deras läge är dessutom sådant, att man kan
anse de fysiska förhållanden, som på dem äro rådande, utgöra
uttryck för de olikheter härutinnan, som framträda efter
kuststräckan i dess helhet. Under förutsättning sålunda, att
samvetsgranna och något så när fullständiga iakttagelser äro
gjorda, bör det observationsmaterial, som nu föreligger, vara
af den beskaffenheten, att ur detta hufvuddragen af kustfiorans
beskaffenhet och sammansättning kunna framställas. Härmed
har jag naturligtvis ingalunda sagt, att hela detta område är
genomforskadt och att ingenting af vigt vidare är att iakttaga.
Hvar och en, som varit i tillfälle att sjelf göra studier i de
högarktiska trakterna, skall helt visst icke vilja jäfva det
påståendet, att det knappast någonstädes fordras så långvariga
och omfattande undersökningar som här, för att en trakt af
äfven ganska ringa omfång skall kunna anses i fytogeografiskt
hänseende fullt känd, detta i följd deraf att i dessa nejder en
stor mängd växter uppträda ytterligt lokalt på mycket
inskränkta områden. Hvad jag velat säga är, att för närvarande
de flesta och de hufvudsakligaste arterna, de som utgöra
huf-vudbeståndsdelarne i den nordsibiriska kustfloran, äro kända,
och att grunddragen i dessa arters fördelning på kuststräckan
äro gifna.
För Tajmyr-floran, sådan den framgick ur Middendorffs
undersökningar, fann Trautvetter det anmärkningsvärda
förhållandet, att antalet monokotyledoner ställer sig mycket lågt
till antalet dikotyledoner, som 1 :4,9. I den nordsibiriska
kustfloran blir detta förhållande mindre ofördelaktigt för
monoko-tyledonerna. Dessa förhålla sig nämligen till dikotyledonerna
som 1 : 3,3. Men jämförd med andra arktiska trakter är dock
den nordsibiriska kusten mycket torftigt försedd med
monoko-tyledona växtarter1, hvilket sammanhänger dermed, att dessa
växtformer till så obetydlig del ingå i sammansättningen af
de artrika blomstermarkerna, utan hålla sig till de visserligen
individrika, men artfattiga och likformigt bygda rut- och i
synnerhet kärrmarkerna. På sådana hårda delar af kusten,
der i följd af de ogynsamma fysiska förhållandena
blomstermark icke kan komma till utveckling, finner man derför
1 Jfr Trautv. Fl. Tajmyr. s. 84, och J. Lange: Studier til Grönlands
Flora s. 20 (Botanisk Tidsskrift Bd. 12, 1880. Separt.)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
