Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
synkretsen, ja ända till zenit. Oftare omgafs den vanliga
bågen, såsom längre fram meddelade bilder angifva, med en eller
flere yttre bågar, från hvilka den då skildes genom mörka
band, här och der afbrutna af strålknippen. Bågens öfre kant
var föga skarpt begränsad, i det att dess ljusstyrka småningom
minskades, tills den endast meddelade ett knapt märkbart
ljusskimmer åt himlahvalfvet. På nedre eller inre sidan var
deremot gränsen mellan ljus och mörker mer bestämd,
hvar-igenom det intryck uppkom, att bågen hvilade på ett mörkt
molnlikt underlag — det mörka segmentet. Det rätta namnet
för detsamma skulle vara det obelysta segmentet. Hela den
öfriga delen af det norra himlahvalfvet är nämligen tydligen
öfverdragen med en svag från bågen utgående
norrskens-slöja. Det finnes dock äfven »mörka norrskenssegment» af
annan art. Medan nämligen stjernorna vanligen lyste
genom det »mörka segmentet» med oförminskad glans, hände
det dock stundom, att detta icke var förhållandet. »Det mörka
segmentet» utgjordes då af ett vanligt moln, som tycktes hafva
norrsken sbågens form. Från dess kant tycktes ljusskenet
utgå, men i verkligheten utgjorde det endast ett vanligt tunt
stratusmoln eller en lågt liggande dimma, som sträckte sig
utmed en större eller’ mindre del af synkretsen, och som icke
stod i något annat sammanhang med sjelfva norrskenet, än
att norrskenets ljus blef af molnet något förminskadt,
livar-vid tillika den skenbara synranden omärkligt höjdes öfver
den verkliga. Det mörka segmentet blef nu mörkare än förut
och skarpt begränsadt af ett ljussken, som tycktes utgå från
segmentets molnkant. Med full visshet kan jag påstå, att de
lysande molnsegment, som vi sågo under vintern 1878—79,
uppkommit på detta sätt. Sannolikt hafva några ljusdimmor, som
nätterna mot den 18 och 20 mars sågos nära isen i
gran-skapet af fartyget, haft ett likartadt ursprung. Säkert vågar
jag dock ej påstå detta.
Norrskensbågens läge i rymden.
Den i slutet på föreliggande afhandling meddelade
förteckningen visar, att den vanliga norrskensbågen, den
»vanliga bågen», såsom den ombord snart kallades, var till sitt
läge underkastad så obetydliga förändringar och till sin form
så regelbundet böjd, att man ovilkorligen leddes på den tan-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
