Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
de strålar, som omgifva glorian och hvilka således ej ligga i
inklinationsnålens plan.
Synområdet för den vanliga norrskensbågen är deremot
ganska inskränkt. Dennas fallinie mot jordytan bildar en
cirkel, som drages med norrskenspolen till midt och med en
radie, mätt på jordens yta, af 18°. Om höjden öfver jordytan
är 0,03 af jordradien, så synes denna ljuskrans öfver
horisonten i ett bälte af 14° å ömse sidor om fallinien. Tydligt är
dock, att företeelsen knapt kan ådraga sig uppmärksamhet
med mindre den ligger åtminstone tre till fyra grader öfver
synranden. I så fall blir dess synområde begränsadt till det
bälte af jorden, som inneslutes af tvänne cirklar, med
norrskenspolen till midt och radier mätta på jordens rundning af
8° och 28°. Troligt är till och med, att denna båge i sjelfva
midten af detta bälte ofta ej är skönjbar af samma orsak,
och att den ökas för föremål, som närma sig. Detta är naturligtvis
obestridligt, ifall föremålet under tiden ej förändras i afseende å den verkliga
storleken af föremålets genomskärning i ett plan vinkelrätt mot synlinien.
Men om en dylik förändring äger rum, uppstå de mest besynnerliga
synvillor. Ifall t. ex. en person på jordytan i A (bild 21) ser en i ljuskransens
plan liggande
norrskens-stråle BC, så iakttager han
i verkligheten endast, att
strålen ligger i planet ABC,
i hvilket äfven
norrskenspolen är belägen. Men det
händer lätt, att han
ofrivilligt drager slutsatser af
hvad han ser, som äro
fullkomligt oberättigade och
oriktiga. Om strålens
ljusstyrka sedd från A
småningom tilltager från B till
C, så förlägges B långt bort
och C i iakttagarens ome- Bild 21.
delbara granskap. Han är
öfvertygad, att strålen har
riktningen B C’. Om en motsatt förändring i ljusstyrkan äger rum, förlägges
B nära, C långt bort, och strålen synes hafva riktningen B"C". Det kan ej
nekas, att vid bedömande af stråldraperiernas läge en dylik missuppfattning
ofta synes hafva ägt rum. Om B ligger bortom t. ex. en skog, C försvinner
bakom ett molnlager, kan det till och med hända, till följd af irradiation,
att B förlägges innanför och något nedom trädtopparne, C nedom molnen,
och åskådaren blir nu fullt säker, att strålkastningen ägt rum mellan
molnen och skogen (från C"’ till B’";. De flesta uppgifter om mycket lågt
liggande norrsken bero helt säkert på en dylik synvilla. Ilvarje gång en
eldmeteor försvinner bakom en skog, förklara iakttagarne, att de tydligen sett
den falla ned i skogsranden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
