Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 4. Djupförhållandena,
så finna vi, för att göra början med de hittills anstälda
lödningarna i det Sibiriska Ishafvets östra del, mellan kap
Tschel-juskin och Berings sund, att djupet der på några få undantag
när är mycket ringa. Om man undantager hafvet utanför
Tajmyrlandets norra och östra kust, der Vegas expedition
funnit högst 50 och 70 famnar, så finner man icke
någonstä-des i denna vidsträckta del af polarbassängen ett djup, som
öfverstiger 40 famnar. De kända djupen äro, som nämndt,
mycket obetydliga, mellan Berings sund, Wrangels land och
Sibiriens fastland går det ingenstädes öfver 30 famnar, på de
djupaste ställena är det knapt 25 famnar, och i samma mån,
som man förflyttar sig längre vesterut längs efter Sibiriens
norra kust, stöter man på betydligt mindre djup. Långt
utanför Kolymas, Indigirkas, Janas och Lenas mynningar är djupet
långt ringare, redan Wrangel och Anjou mätte under sina
resor ett temligen likformigt hafsdjup, som gick till högst 15
famnar, vid de Nysibiriska och Ljachoffska öarne är djupet så
ringa, att på en del kartor öarne Katjelnoj och Fadejeff nästan
sammanflyta, och se vi till sist på Vegas lödningar under
hennes färd 1878, så finna vi, att hon gått fram, allt ifrån
Chatan-gas mynning till Koljutscliin-viken, öfver ett ovanligt grundt
haf, ty hennes lödningar, som verkstäldes regelbundet hvar
fjerde timme, ej sällan långt oftare, visa på denna stora rymd
ingenstädes mer än 18 famnar. Det må vara en sanning, att
det Sibiriska Ishafvets nordöstra del ännu är högst ofullständigt
känd, och det kan invändas, att vi icke veta hvad som ligger
bortom Wrangels land och de Ny sibiriska öarne. Men om vi
fasthålla hvad man för närvarande verkligen känner rörande
djupförhållandena, om vi dertill fästa något afseende vid de
långgrunda stränderna, reflarne, som isen dämt upp på vissa
ställen, lagunerna, som bildat sig i följd deraf, slammassan,
som floderna under årtusenden fört ner och utbredt utanför
sina mynningar, de kända ögruppernas obetydliga höjd öfver
hafvet och andra förhållanden, som hafva något sammanhang
dermed, då kan det icke bestridas, att det hela ger intrycket
af, att det Sibiriska Ishafvets östra del måste vara ett mycket
grundt haf, som endast på få ställen öfverstiger 15 eller 20
famnars djup.
Till en del visserligen är i detta hänseende förhållandet
detsamma i Sibiriska Ishafvets vestra del, Kariska hafvet, som
begränsas af Tajmyrlandet i öster, Novaja Semlja i vester, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
