Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
knappast ännu vunnit några allmänna hållpunkter. Det må
dock till zoologiens ursäkt nämnas, att om hon ännu icke
tagit mer än de första stegen på den vägen, så beror det
der-på, att dylika arbeten höra hydrografien till, och denna
vetenskap har, som bekant, först på senare tiden tillvunnit sig
många och flitiga idkare.
Den del af Kariska halvet, som jag nyss påpekade såsom
den grundare, visar en alldeles fullkomlig öfverensstämmelse
med Sibiriens östra Ishaf i fråga om bottnens beskaffenhet.
Der finnas fullkomliga motsvarigheter i det stora hela på
båda sidorna om Tajmyrlandet, der finnes botten af de olika
slag som nämndes, stora sträckor upptagas af enbart det ena
eller andra slaget, och samma djurformer, just de som äro
de karakteristiska, gå nästan oupphörligt igen, ofta i sådan
mängd, att de lefva der med uteslutande af nära nog alla
andra. Sällan skall man träffa på något annorledes beskaffadt
ställe, der man icke mötes af flertalet gamla gengångare;
dylika ställen finnas endast invid sådana kuststräckor, som
äro bergiga och der den af floderna nedförda vattenmassan
icke spädt ut hafsvattnets salthalt till en obetydlig bråkdel.
Men kuststräckor af sådan beskaffenhet äro icke många
utefter Sibiriens hela Ishafskust, från Jugor schar till Berings
sund, ty äfven der kustranden reser sig brant upp i form af
lägre eller högre berg, såsom t. ex. vid kap Baranoff och kap
Schelagskoj, gör sig flodernas inflytande påmint genom den
tillförsel af sand och annat för djurlifvets trefnad fiendtligt
slam, som de hopat der under årtusendens lopp. Deremot,
om de bergiga stränderna, som äro så sällsynta till sin
förekomst, hysa några alger, kunde man vänta att finna flere
sublitorala djurformer, men litorala alger äro en mycket stor
sällsynthet i Sibiriens Ishaf, såsom dr Kjellman har visat i
en särskild skrift om detta liafs algvegetation.
Ett slag af botten är i arktiska trakter rikare på djur än
alla andra. Det är den oblandade lerbottnen. Icke all
oblandad lerbotten likväl, utan endast den, som under
sommarmånaderna får sig tillfördt nytt material från glacierbäckar
eller andra liknande, och detta i sådan mängd, att vattnet
åtminstone under den tiden är ständigt grumligt, smutsigt
grått och jämte oorganiska äfven håller en del organiska
ämnen uppslammade, hvaraf djuren hämta sin näring. Nu
finnas, som bekant, inga glacierer vid Sibiriens Ishaf, ej en gång
Tajmyrlandet, som skjuter fram ända till 77V2° nordl. bredd,
och der bergen vid 75:te breddgraden äro 1 till 2,000 fot
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
