Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nen är ren lera med ringa tillblandning af sand. Hon
föredrager vidare en temperaturgrad något under noll, ty på de
allra flesta ställen, der vi funnit henne, har hafsvattnets
temperatur vid bottnen vexlat mellan —0°,4 och —1°,7. Endast
i två fall af tretiotre har hon förekommit på sådana ställen,
der vattnets temperatur varit betydligt högre, +2°,6
(stationerna 74 och 82), men de funna exemplaren voro då både få
och af en ytterst ringa storlek. Hon »är icke lika okänslig
som Idothea entomon för vattnets salthalt och öfriga kemiska
sammansättning, ty hon kräfver för sin trefnad och normala
utveckling en vattnets högre specifika vigt. De största
exemplar jag sett, verkliga jättar i sitt slag, äro från stationen 88,
vester om kap Sclielagskoj i mynningen af Tschaun-viken,
der vattnet vid bottnen hade en specifik vigt af 1,0252 och en
temperatur af —1°,3. Der vattnets sp. vigt är långt mindre,
exempelvis mellan 1,0144 och l,oi98, såsom på stationerna 84
och 86, der äro också individerna få och småväxta, äfven otn
temperaturgraden kan tyckas vara gynsam för deras
välbefinnande.
En omständighet har förefallit mig rätt egendomlig, den
nämligen att Idothea Sabinei, som är så likformigt spridd och
så vanlig i nästan hela Sibiriens Ishaf, helt och hållet
saknas inom det undersökta området mellan kap Schelagskoj och
Berings sund, en sträcka af 100 svenska mil. Det antagandet
ligger nära till hands, kan man tycka, att bottnens
beskaffenhet eller vattnets salthalt lägga obetvingliga hinder i vägen
för hennes trefnad. För några ställen äger detta visserligen
sin riktighet, ty der göra bottnens beskaffenhet och vattnets
ovanligt ringa salthalt hennes förekomst i hög grad svår, 0111
icke alldeles omöjlig. Men å andra sidan uppfylla stationerna
89, 91 och delvis äfven 92 vilkoren ganska väl i detta
af-seende. Jag tror alltså, att orsaken till Idothea Sabinei’s
frånvaro i hafvet invid Sibiriska kusten från kap Schelagskoj till
Berings sund måste sökas på annat håll.
Den orsaken är kanske icke så lätt funnen. Jag vet
icke, om det har mycken sannolikhet för sig, men jag är
böjd att tro, att strömförhållandena i Berings sund och längs
Tschuktsch-halföns nordkust utgöra det vigtiga moment, som
bestämmer Idothea Sabinei’s utbredning i denna del af
Sibiriens Ishaf. Frågan om strömförhållandena der är ännu icke
vetenskapligt utredd, men genom uppgifter, som man har från
tschuktscher, är det kändt, att om våren och halfva sommarn
går strömmens riktning genom Berings sund mot norr och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
