Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gång bör kunna sökas i Spetsbergens djupare, kalla vatten,
der hon ännu icke, så vidt jag vet, är funnen. Vi äga
visserligen icke några uppgifter om hennes talrikhet i
Nordamerikas arktiska arkipelag, men jag förmodar, att hon bör vara
minst lika talrik der som i Sibiriens Ishaf, att följaktligen
hennes spridning och rikedom på individer äro temligen
likformiga inom hela det rent arktiska området. 1 Så är
der-emot icke förhållandet med
Iclothea entomon, ty hon visar en helt annan utbredning.
Hon är nämligen icke funnen vester om norra Novaja Semlja,
ej heller mellan Novaja Semlja och Frans Josefs land, icke
vid Spetsbergen, eller vid Grönland, eller i Nordamerikas
arktiska arkipelag, eller i Atlantens kalla area, — och man kan
heller icke hysa någon grundad utsigt att finna henne der.
Men hon lefver utefter hela Gamla verldens norra kust, från
Varangerfjorden i vester till Berings sund i öster, och vidare
i Stilla hafvets nordligaste del, Berings haf, vid Kamtschatka
och i Ochotska liafvet. Hon är således icke en cirkumpolär
art, men hon intager ändå nära hälften, 160 längdgrader, af
polarbassängens rund. Hon är vidare funnen ganska talrikt
i hela Östersjön,2 i Bottniska och Finska vikarna, i Vettern
och Mälarn, Ladoga och Peissen, i Kaspiska hafvet,
Kara-bugas och Aral,3 samt Jenisej-floden åtminstone till Tolstoj
nos. Det vore icke besynnerligt, orn man skulle finna henne
ända uppe vid Jenisejsk, eller till och med i Bajkal-sjöns4
1 Nordenskiöld har vid Pattorfik på Noursoak-halfön på Grönland i
en grågrön basaltsand, som är på väg att ombildas till basalttuff, vid en höjd
af 10—100 fot öfver hafvet, funnit Id. Sabinei subfossil tillsammans med
skal af Mya truncata, M. arenaria, Cyrtodaria siliqua, Saxicava arctiea, S.
norvegica, Tellina sabulosa. T. tenüa, Astarte corrugata, A. elliptica, Cardium
islandicum, C. grönlandicum, Leda pernula, Mytilus edulis, Pecten islandicus
och Tritonium hydrophanum. Jfr A. E. Nordenskiöld, Redogörelse för en
expedition till Grönland år 1870 (Öfvers. af Kgl. Vetensk.-Akad. Förhandl.,
27:de årg. [1870] sid. 973—1082), sid. 1016—1019.
2 »Kallebodstrand, eller reitere Grundene i Öresund, synes at danne
Nordgrsensen for den i Östersöen forekommende sydlige Horde af denne
ellers boreale Form» säger Meinert, Crustáceo, Isopoda, Amphipoda et
Deca-poda Danice (Naturhist. Tidsskr, 3 E. 11 Bd, 1877), sid. 84.
3 I ett nyligen utgifvet, ytterst innehållsrikt och på omfattande
undersökningar grundadt arbete af O. A. Grimm (Kaspiskoj more i jevo fauna, I
Á II. S:t Petersburg 1870 & 1877) finner jag, att Id. entomon, jämte Mysis
relicta, är funnen icke allenast i Kaspiska hafvet, utan äfven i Karabugas
och Aral. I Kaspiska hafvet lefver hon åtminstone vid 115 famnars djup.
4 Det vill dock verkligen synas, som Idothea entomon icke skulle stå
att finna i Bajkal-sjön. Dr Benedikt Dybowski, som år efter år varit i
tillfälle att grundligt undersöka denna egendomliga insjös evertebratfauna,
har försäkrat mig, att han aldrig funnit Idothea entomon der.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
