Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
så lemnar oss von Middendorff 1 goda upplysningar i den
vägen. Han säger, att Jenisej är oafbrutet isbelagd i sin
mynning 295 dagar årligen, Päsina 303, Tajmyr 297, Chatanga
272, Olenek 274, Lena 252, Jana 260 och Ivolyma 286 dagar.
Men man bar äfven, i afseende på kustisens varaktighet, några
direkta iakttagelser att stöda sig vid. Först och främst från
Vegas öfvervintringsplats; der belade sig hafvet med is de
sista dagarne af september 1878, och först i slutet af juli 1879
kunde kusten sägas vara fri från den nybildade vinterisen.
Vid Tajmyr-ön, som var skenbart fri från all kustis, låg ännu
den 14 augusti 1878 vid stranden en på några ställen grof
isfot från en till halfannan fots djup under vattnets yta, och
några dagar senare, den 18 augusti, såg jag detsamma vara
förhållandet på ett par punkter vid kap Tscheljuskin. Der
sträckte sig isfoten ännu längre ner, till ungefär två eller tre
alnars djup. Löjtnant Nordqvist har gjort alldeles samma
iakttagelser vid Jalmals norra strand, i Hvitö-sundet, den 4
augusti 1878. Det litorala bältet hinner på sådana ställen
knappast blifva* fritt från den gamla isen, förr än nv is åter
begynner bilda sig der igen. Det är alldeles påtagligt, att
under dylika förhållanden inga alger kunna rotfästa sig eller
några djur finna skydd eller föda inom det litorala bältet.
Men äfven der kustisen tidvis är borta, der är
förhållandet ändock detsamma. Ty dels är tiden, som skulle medge
växter och djur att fatta fast fot der, för kort, dels utbreder
sig de väldiga flodernas söta vattenmassa till ansenligt djup
invid stränderna, dels slutligen lemnar kustranden under
sommarmånaderna genom snöns smältning och ännu mera den
då och då till stränderna införda drifisen ständigt ny tillförsel
af sött vatten, som är ogynsamt för litorala djurformers
tref-nad. 2 Icke en gång Gammarus locusta, som eljest icke är så
1 Reise in den äussersten Norden und Osten Sibiriens, Bd IV: 1 sid. 469
(S:t Petersburg 1861).
2 Om drifisens skadliga inflvtande i öfrigt kan man läsa hos Kjellman.
Han Säger (anf. st. sid. 60) ganska träffande: »Wer an dem eisumgebenen
Küsten der hochnordischen Gegenden Zeuge der unaufhörlichen
Bewegungen nach allen Richtungen hin gewesen ist: der Erhöhung, Setzung, der
vor- und rückwärts gehenden Bewegung u. s. w., in welcher sieh besonders
das Treibeis befindet — oder wer die gewaltsame Heftigkeit beobachtet, mit
welcher mächtige Eisblöcke vom sturmbewegten Meere hervorgewälzt,
geschleudert und hoch an das Ufer geschoben. — der sieht sich unbedingt
genö-thigt in der Einwirkung des Eises eine der mächtigeren, wenn auch nicht
die mächtigste, Ursachen der Armuth zu sehen, welche das litorale
Bodengebiet an den Tag legt.»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
