Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ändringar försiggå så långsamt, att de icke blifva synnerligen
märkbara förr än efter århundradens förlopp. Om det
Sibiriska Ishafvet ieke stode i samband med något annat haf än
det egentliga polarhafvet, om detta vore afstängdt från de
stora verldshafven, som befinna sig under helt andra fysiska
förhållanden och följaktligen hysa helt andra djur och växter,
så skulle polarhafvets eller polarbassängens, d. v. s. den rent
arktiska faunan icke vara underkastad någon annan förändring
än den, som kunde blifva en följd af de der afstängdt boende
arternas inbördes konkurrens, deras utträngande den enas af
den andra och till sist möjligen uppkomsten af nya arter
genom karakterernas divergens och ombildning. Men nu
befinner sig Sibiriens Ishaf icke i en så afskild belägenhet, det
har tvärtom förbindelse med de båda stora verldshafven,
Atlanten och Stilla hafvet. Det är då också helt naturligt, att
dess fauna rekryteras från dessa båda håll; genom
polarbassängens Atlantiska arm å ena sidan och å den andra
genom dess Berings-arm tager det så småningom emot en och
annan nykomling, från vester eller öster, och i gengäld
lem-nar det också helt säkert ifrån sig en och annan af sina gamla
tillhörigheter.
Dessa slutsatser tränga sig helt osökt på en, då man
jämför det Sibiriska Ishafvets vestra och östra delar med
hvarandra i faunistiskt hänseende, och slutligen dessa å ena sidan
med faunområdet i dess helhet å den andra.
Taga vi först och främst i betraktande Kariska hafvets
sammanknytningsställen med det Murmanska, d. v. s. hafvet
mellan Novaja Semlja och Frans Josefs land, Matotschkin
schar, Kariska porten och Jugor schar, så finna vi der fiere
former -från polarbassängens Atlantiska arm, hvilka icke finnas
öster derom. Sådana äro Pandalus borealis, Socarnes Vahli,
Anonyx gulosus, Amathilla Sabinei, Pardalisca cuspidata,
Cap-rella septentrionalis, Litorina obtusata, Turritella erosa,
Ri-mula noachina, Buceinum ciliatum, B. undulatum, B. glaciale,
B. angulosum. I det föregående har jag nämnt några af de
arter, som hafva sin vestra gräns vid Novaja Semljas ostkust;
de kunna således lämpligen förbigås här.
A andra sidan, vända vi oss till den del af Sibiriens Ishaf,
som närmast gränsar till Berings sund och genom detta
sammanhänger med Stilla hafvet, så har faunan der visserligen
till allra största delen qvar sin arktiska prägel, men hon är
redan något uppblandad med arter från Stilla hafvet, hvilka
lätt förråda sin främmande härkomst. Sådana arter äro i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
