Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
§ 10. Huru vi för närvarande känna evertebratfaunan
i Sibiriens Ishaf.
Må man för detta ändamål kasta en blick på kartan, som
jag bifogat till denna uppsats, och som lemnar en lätt
tillgänglig öfversigt af alla ställen i Sibiriens Ishaf, der
dragg-ningar för zoologiskt ändamål blifvit anstälda af de svenska
expeditionerna 1875, 1876 och 1878—79. Den slutledningen
ligger då nära till hands, att genom de svenska
expeditionernas draggningar och trawlningar bör man för närvarande
känna det Sibiriska Ishafvets evertebratfauna bättre i dess
vestra del än i dess östra. En dylik slutledning må synas
mycket berättigad, ty först och främst är sträckan mellan kap
Tscheljuskin och Berings sund dubbelt större än mellan kap
Tscheljuskin och Jugor schar, och dertill utgöra de
undersökta ställena inom det förra området ett långt mindre antal
än inom det senare. Deremot, erinrar man sig hvad jag förut
påpekat, nämligen den stora öfverensstämmelsen i bottnens
beskaffenhet, djupet och i sammanhang dermed likformigheten
i faunans sammansättning i hafvet öster om kap Tscheljuskin
och Kariska hafvets grundare del, och tager man tillika i
betraktande, att det ojämförligt största antalet draggningar
utförts inom den grundare delen af detta haf, att endast ett
ringa fåtal, sammanlagdt elfva, kommit på den djupare delens
lott —: då skall man kanhända ge mig rätt i min förmodan,
att derj slutledning är falsk, som håller före, att man för
närvarande bör känna det Sibiriska Ishafvets evertebratfauna
bättre i dess vestra del än i dess östra. Saken förhåller sig i
sjelfva verket tvärtom. Kariska hafvets hela vestra del, d. v. s. den
djupa rännan längs Novaja Semljas ostkust synes mig bland alla
delar af Sibiriens Ishaf vara den, som erbjuder största intresset
och dit framtidens forskningar företrädesvis böra rikta sin
uppmärksamhet. Der finnes ett mycket egendomligt djurlif, och der är
mötesplatsen för djurformer, som peka åt olika håll, åt vester och
öster. Just sådana områden, som bilda djurgeografiska
råmärken, äro företrädesvis lärorika och värda ett noggrant
studium. Det är derför, som jag måste hålla fast vid och
för framtida forskare betona, att vi i sjelfva verket känna
evertebratfaunan i hafvet öster om Tajmyrlandet bättre än i
Kariska hafvet, äfven om de undersökta ställena inom det
förra området äro långt färre än inom det senare.
Härmed vill jag dock ej hafva sagt, att icke också andra
delar af Sibiriens vidsträckta Ishaf skulle kunna erbjuda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
