Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
djuret icke blifvit dödadt i denna trakt, utan hämtadt söder
eller vester ifrån, från någon skogstrakt, v. Wrangel
upp-gifver, att den förekommer i skogarne vid Kolyma. Detsamma
sades äfven af tschuktscherna, äfvensom att den fans vid
Anadyr och i skogarne mellan dessa båda floder.
v. Middendorff har påvisat, att elgens utbredningsområde
i Sibirien under senare tider blifvit mindre än det förut varit.
I NO ser det dock ut, som om den ännu skulle gå så långt
skogarne räcka, och måhända förirrar den sig till och med
ibland utom skogsgränsen. På Lenaflodens östra strand, der
den ännu nyligen skall hafva gått till skogsgränsen, har den
enligt Czekanowskv 1 dragit sig söder ut.
På Hvitön sågs en mindre hjord om ungefär 10 vildrenar.
Vid Dicksons hamn sköts en. På Tajmyrön såg löjtnant
Brusewitz omkring 30 renar. Dessutom sågs en mängd
renspår vid landningsstället den 13 augusti mellan Dicksons
hamn och Tajmyrön samt på kap Tscheljuskin. Enligt
tscliuk-tschernas utsago går vildrenen om sommaren ner i stora
skaror till kusten af Ishafvet. Om vintern skola endast
enstaka exemplar stanna qyar i bergstrakterna närmast kusten;
de fleste draga deremot längre söder ut. Den 23 mars sågo
löjtnant Brusewitz och jag under en exkursion 20—30 eng.
mil från kusten på höjden Hotschkanranga två färska
renspår, hvilka enligt tscliuktsehen Nottis påstående voro af två
dylika, efterblifna vildrenar.
Tatnren hafva vi under Vega-expeditionen sett hos
samo-jederna och ryssarne vid Jugor schar och hos
rentschuk-tscherna. Befolkningen vid Jugor schar, som kommer dit
endast för sommaren, men om vintern vistas i Pustosersk vid
Petschora, hade förlorat ofantligt mycket renar genom sibiriska
pesten, som de senaste åren härjat i dessa trakter. En
samo-jed hade af 1,000 renar qvar endast 200. Den största
renhjorden i dessa trakter uppgafs till 1,000 renar. Deremot
sades de i Ischimsk boende syrjänerna äga hjordar, som
uppgå ända till 4—5,000 stycken.
För att gifva ett begrepp om de samojediska tamrenarnes
•’ Ryska Geograf. Sallsk. Isvestija, 1875, pag. 881.
Rangifer tarandus (L.) Lilljeb.
Tschuktsch.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
