- Project Runeberg -  Vega-expeditionens vetenskapliga iakttagelser / Andra bandet /
126

(1882-87) [MARC] Author: Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

växterna finnas i den miocena arktiska floran, men i sin
helhet bär floran en varmare prägel, och utgöres äfven af en
blandning af asiatiska och amerikanska element. Den miocena
flora, som Czekanowski upptäckt vid Lena på 65° 5’ n. bredd,1
är ännu mycket ofullständigt känd; Taxodium distichum
mioce-num är nästan den enda säkert bestämbara art, som tillhör
någon förut bekant miocen växt. Floran .räknar endast 9 arter.

På Kamtschatka har en tertiär växtförande formation en
mycket ansenlig utbredning längs halföns vestra, sida. Vid
58° nordlig bredd har Ermann redan 1829 samlat åtskilliga
bladaftryck, hvilka blifvit bestämda af Göppert; bland dessa
förekomma Taxodium distichum miocenum, Alnus Kefersteinii och
Juglans acuminata äfven såväl i Sachalins som Alaskas miocena
flora. De växtförande lagren skola enligt Pallas sträcka sig
ända till 63“ n. bredd, der bladaftryck ännu äro allmänna, 2

Sachalins tertiärflora närstående är den miocena floran på
Alaska,3 af hvars 56 arter 18, eller 32 %, äfven ingå i den
förra, Äfven Alaskas fossila flora visar en blandning af
amerikanska och asiatiskt-europeiska typer, af hvilka dock de
förra äro öfvervägande. Fyndorterna äro belägna vid ungefär
60° n. bredd, och flertalet växter äro insamlade af bergmästare
Hj. Furuhjelm. Med den arktiska miocena floran äro 20
arter eller 36 % gemensamma. Åtskilliga typer bevisa säkert,
att klimatet äfven här under miocentiden måste hafva varit ej
obetydligt varmare än nu, men subtropiska former förekomma
icke, och egendomligt nog återfinnas just dessa varmare typer
vid Atanekerdluk på Grönland vid 70° n. bredd samt vid
Mackenziefloden på 65° n. bredd. Heer sluter härutaf, att
isotermen för en årlig medeltemperatur af + 9° O., hvilken
fordras af de på alla dessa ställen förekommande växterna,
har på Grönlands vestkust under miocentiden gått vid 70° n.
bredd, vid Mackenziefloden vid 65° och vid Alaska ungefär
vid 60°.

Gå vi vidare söderut längs Stilla oceanens östra sida, äro
fossila växter af Heer, Lesquereux och Newberry
be-skrifna från Vancouvers ö och britiska Columbien, men då de
slutsatser, till hvilka de olika författarne kommit, äro
hvarandra motsägande, torde det vara säkrast att i enlighet med

1 Heer, l.c. sid. 30. Abtheil. 4. Tertiiire Pflanzen von Tschirimyi-Felsen
an der Lena.

2 Jfr Heer, Flora fossilis alaskana, sid. 10, noten. K. Svenska
Vet.-Akademiens Ilandl. Bd 8. N:o 4.

3 Heer, l.c.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:08:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vegaexp/2/0138.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free