- Project Runeberg -  Vega-expeditionens vetenskapliga iakttagelser / Andra bandet /
196

(1882-87) [MARC] Author: Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

sidonerver mindre framträdande, något bågformigt
framåt-böjda, kantnående, afståndet mellan basalnerverna och det
första från medelnerven utträdande paret relativt stort,
tertiär-nerver vanligen kantnående.

Blad af olika lindarter äro hvarandra ofta så lika och på
samma gång så variabla, att bestämning grundad endast på
dem alltid är förenad med svårigheter. Här föreligga dock
lyckligtvis flere blad, och ehuru intet af dem är alldeles
fullständigt, kan man dock af alla i förening göra sig en ganska
trogen föreställning om bladens utseende. Till en början
uppfattade jag de mindre bladen såsom härrörande af en särskild
art, men en ytterligare jämförelse har öfvertygat mig, att de
alla tillhöra sannna. Den karakter, som isynnerhet skiljer
dessa blad från öfriga arter af slägtet, det stora afståndet
mellan basalnerverna och det följande paret sidonerver,
hvar-till kunde fogas sidonervernas bågformiga förlopp, igenfinnes
nämligen äfven hos de smärre bladen, om ock der ej fullt så
utveckladt som hos de större; dertill kommer att de olika
formerna, såsom en blick på afbildningarne visar, utan gräns
öfvergå i hvarandra.

Af lefvande Tilia-arter har jag icke funnit någon, som
konstant visar en sådan ställning hos sidonerverna som hos
ifrågavarande blad. Men undantagsvis kan detta likvisst vara
fallet, såsom jag bland annat iakttagit såväl hos T. parvifolia
Ehrh. som hos T. cordata Maxim., isynnerhet den senare, om
ock ej i så hög grad som hos de fossila bladen. Men Tilia
cordata har icke sneda utan fullt symmetriska blad, hvarför
jämförelsen ej vidare synes kunna fullföljas. Med former af
Tilia parvifolia erbjuda de småbladen fig. 11—13 en ganlka stor
likhet, men de kunna påtagligen icke anses såsom skilda från
de öfriga.

Med dessa afvikande karakterer kunde naturligtvis
sam-manhörigheten ined Tilia öfver hufvud taget äfven ifrågasättas.
I så fall kunde jämförelse i första rummet med Grewia
ifråga-komma, men äfven de till formen mest liknande arterna,
såsom G. crenata Hr, äro mera tydligt handnerviga, och
sidonerverna utgå först betydligt närmare bladspetsen. Hos några
Ar alia-nr ter, såsom A. racemosa L. kunna småbladen stundom
liafva någon likhet med ifrågavarande blad, men att tolka
dessa såsom sådana kan ej gerna ifrågakomma. Äfven Morus
kan stundom visa en snarliknande bladform.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:08:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vegaexp/2/0208.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free