Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om de på asiatiska sidan om Berings haf boende
eskimå-ernes benämning på sig sjelfva kan jag icke afgifva något på
egen erfarenhet grundadt yttrande. Säkert är, att tschuktscherna
kalla dessa eskimåer dyguan, kuststräckan längs Berings haf der
de bo ÅyguatV och detta haf ÅyguatVen anka. Som jag är böjd
att tro, inbegripa såväl rentschuktscherna som de vid Isliafvet
boende kusttschuktscherna uti detta namn äfven den
tschuktschiska talande kustbefolkning, som bor söder om Ostkap.
Denna min förmodan grundar jag derpå, att alla de tschuktscher,
med hvilka jag under Vegas öfvervintring samtalade, och som
för mig uppräknade de längs kusten belägna tschuktschiska
byarna, påstodo, att UedVe, den första byn vester om Ostkap, är
den sista af tschuktscher bebodda plats, och att den följande
byn Peek, som enligt deras förklaring borde ligga strax söder
om Ostkap, är bebodd af dyguan. På samma sätt, sade de, är
fallet med den öfriga kuststräckan söder ut. Som redan blifvit
nämndt, påträffade vi dock uti byn Nunamo tschuktscliisk
befolkning. Under vistelsen der har jag om denna bys befolkning
antecknat bland annat följande:
Redan innan vi hunnit ankra, kom från byn en båt med
karlar till fartyget. Dessa voro inga eskimåer, som jag enligt
flere författares utsago hade trott, utan tschuktscher —
åtminstone talade de såväl sinsemellan som med mig tschuktschiska,
så att jag förstod dem. De använde dock några andra ord än
de tschuktscher, som vi hittills sett. Sålunda säga de i stället
för tintin (= is) ordet Wil. Eljest tyckes språket vara, med
undantag för några små olikheter uti uttalet, likt de öfriga
tschuk-tschernas. Eget är, att de tschuktscher, med hvilka vi hittills
sammanträffat, icke synas vilja erkänna dessa för sina
stamför-vandter, utan kalla dem dyguan och deras land Ayguafl. Sålunda
bådo tschuktscherna Notti från Reruytinop och Ereren från T åpka,
att de skulle få följa med fartyget ett stycke öster ut, men icke
längre än till byn UedVe, ty längre bort bo dyguan, hvilkas språk
de icke förstå, och der de icke skulle få någon mat. Då vi på
morgonen samma dag, som vi kommo till Nunamo, passerade
förbi UedVe, besöktes vi af en mängd tschuktscher från denna
by, hvilka äfven påstodo, att uti Nunamo och i bvarna söder ut
bor ett annat folk. Sjelfva ville Nunamo-hovna, icke veta af
benämningen dyguan, utan kallade sig likasom tsckuktscherna längs
ishafskusten ånkadli. Deras drägt, sättet att klippa håret,
qvin-nornas tatuering och tältens form och inredning äro alldeles
desamma som hos andra tschuktscher. Bygnädsmaterialet är olika
och utgöres till största delen af hvalben och sälskinn, då der-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
