- Project Runeberg -  Vega-expeditionens vetenskapliga iakttagelser / Andra bandet /
390

(1882-87) [MARC] Author: Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

6. Polynoé Sarsi (Ivinberg) Théel.

18H2 Antinoe Sarsi Kin berg, msc.

1879 Polynoe Sarsi Théel, K. Sv. Vet. Akad. Handl. Vol. XVI, N:o 3, p. 1(5
Hab. 1, 6, 10, 17, 18, 24, 25, 28, 30, 32, 39, Hvitö.

Denna art, som i närheten af Novaja Semlja endast
anträffats på 3 punkter, synes vid Sibiriens nordkust vara den
vanligaste af alla polynoider. Det största exemplaret (från st.
27) är 51 mm. långt, 23 mm. bredt med borsten och räknar
36 segment.

7. Polynoé badia Théel.

1879 Polynoe badia Théel, K. Sv. Vet. Akad. Handl. Vol. XVI, No 3, p. 18,
Hab. 17, 2-5, 28, 30, 32, 33.

Denna art, som i allmänhet fans tillsammans med
föregående, ehuru på färre ställen och sparsammare än denna,
visar sig alltid vara väl skild från föregående genom borstens
beskaffenhet samt fjällens och kroppens färg. Det minsta
exemplaret är 16 mm. långt, 9 mm. bredt och har 33 segment, det
största ej mer än 44 mm. långt och 25 mm. bredt med
borsten, det är i bakre ändan regenereradt.

8. Eupolynoe anticostiensis M’Intosh.

Tafl. 29, fig. 2.

1874 Eupolynoe anticostiensis MIntosh. Ann. and Mag. of Nat. Hist. April

1874, p. 285. Pl. X, fig. 1—4.

Hab. 45. (specimina 14.)

Denna lilla, särdeles karakteristiska annelid upptäcktes
1873 i S:t Lawrence bay, der den fans i stort antal. M’ Intosh
har öfver densamma lemnat en god beskrifning, men han
nämner intet om dimensionerna eller segmentens antal. Det
största af oss undersökta exemplaret är omkring 20 111111. långt,
7 mm. bredt med borsten och liar 35 fotbärande segment.

Fotens (Tafl. 29, fig. 2) dorsala gren, som är betydligt
kortare och mindre än den ventrala, bär, hufvudsakligen på sin
öfre del, ett antal korta, grofva, böjda och i spetsen något
trubbiga borst. Det vida öfvervägande antalet af öfre fotgrenens

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:08:37 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vegaexp/2/0402.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free