Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vegetationen här jämförd med den vid Skandinaviens kuster
är individfattig. Stora sträckor af hafsbottnen, äfven då de äro
af sådan beskaffenhet att de i andra haf skulle vara
algbevuxna, sakna alger fullständigt eller äga en ytterst torftig,
^les vegetation. Största delen af de i andra haf med alger
bevuxna bottenområdena äro utan vegetation, och på de delar af
bottnen, der växtligheten är tätast, understiger denna betydligt
i individmassa algrika delar af Atlanten.1 Detta omdöme
anser jag äfven kunna utsträckas till Grönlands- och
Spets-bergs-hafvet utmed Grönlands ostkust, Spetsbergens, Beeren
Kilands och norra Novaja Semljas kuster. Antagligen gäller
det också om det i algologiskt hänseende ännu mycket
ofullständigt kända Amerikanska Ishafvet. I Kariska hafvet är
enligt hvad de hittills sparsamma iakttagelserna gifva vid
handen vegetationens skaplynne ett annat vid Novaja Semlja än
vid Sibiriens kust. Om vegetationen utmed den öfriga delen
af Novaja Semljas ostkust till sina allmänna drag liknar den
vid Uddebay, den enda punkt af denna kuststräcka der den
hittills varit föremål för närmare undersökning, så sluter sig
algväxtligheten i vestra delen af Kariska hafvet i
individrikedom närmast till vegetationen i östra delen af Murmanska
hafvet. Den individfattigaste vegetationen i hela polarhafvet
har hafssträckan utmed Sibiriens nordkust, alltså östra delen
af Kariska hafvet och det Sibiriska Ishafvet. Den måste med
stöd af de hittills gjorda iakttagelserna betraktas såsom
ytterligt fattig. Knappast torde det finnas något hafsornråde med
samma utsträckning som detta, hvars vegetation har en
sådan karakter af armod och torftighet. Såsom den tabell och
karta utvisar, hvilka Stuxberg offentliggjort öfver de
under de svenska expeditionerna 1875, 1876 och 1878 utförda
draggningarna i Kariska hafvet och Sibiriska Ishafvet, - hafva
undersökningar med nutidens bästa draggredskap anstalts på ett
betydligt antal ställen utefter hela norra Sibiriens kuststräcka
och i allmänhet på sådant djup och sådant afstånd från land,
att i andra haf och äfven i andra delar af polarhafvet algrik
botten helt säkert mycket ofta skulle hafva anträffats. Det
V
framgår emellertid af de lemnade uppgifterna, som stödja sig
på mina anteckningar, att i östra delen af Kariska hafvet och i
Sibiriska Ishafvet alger upphämtats på endast 10 ställen. Endast
på fyra af dessa, nämligen vid kap Palander och i Aktinia-viken
inom Kariska hafvet och vid Irkajpi och trakten omkring Kol-
1 Jfr Kjellman, Algenv. Murm. Meeres, sid. 57—69.
2 Yega-exp. I, sid. G82.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
