Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
De allmänna dragen af vegetationens sammansättning.
Alg-formationer. Det kan sägas vara tre familjer, som beherska
vegetationen i Ishafvet: Laminariacece, Fucacerc och
Coralli-nacece. De bekläda de största ytorna af bottnen, uppträda
i täta, individrika massor och nå en betydlig grad af
yppighet. I följd häraf låta de vegetationens öfriga element föga
göra sig gällande i det totalintryck, vegetationen framkallar.
Mäktigast verka Laminarieerna. De äro i Norra Ishafvet till
hela dess utsträckning de mest storväxta, de i största
massorna och på de vidsträcktaste ytorna uppträdande algformerna.
Strängt taget kan derför Ishafvet kallas Laminarieernas haf.
Fucaceerna gifva prägel åt vegetationen på större områden
endast i de icke eller mindre arktiska delarne af Ishafvet: vid
Grönlands vestkust, i Hvita hafvet , i vestligaste delen af
Murmanska hafvet och framförallt Norska polarhafvet. Inom öiriga
delar af Ishafvet, der de icke förmå tillegna sig litoralregionen,
saknas de antingen helt och hållet såsom t, ex. fallet är i
största delen af Kariska och Sibiriska Ishafvet eller förekomma i
så ringa individmängd och så spridda, att deras betydelse
såsom vegetationskarakteren bestämmande är ingen eller mycket
obetydlig. Högst vida delar af den sublitorala regionen
intagas i Ishafvet af Corallineer. Kleen anger en art
Lithotham-nion jämte Cliorda filum vara de allmännaste arterna i de inre
sunden och på grundt vatten i södra delen af Norska polarhafvet
vid Nordlandskusten.1 Längre mot norr i Tromsö am t ock
vid Finmarken har jag funnit vidsträckta delar af nedre
sub-litoralregionen betäckta med arter af sliigtet Lithothamnion.
Flerestädes vid Spetsbergens kust är Lithothamnion glaciale
ymnig; vid mynningen af den i Spetsbergens nordkust ingående
viken Mosselbav täckte den i form af bollar, som ofta voro
15—20 ctmr i diameter, bottnen på en yta af 4—5 engelska
• •
qvadratmil.2 Afven vid Novaja Semljas vestkust har jag
funnit en individrik vegetation af Lithothamnion glaciale på
områden af betydlig utsträckning.3
I Kariska hafvet vid Uddebav gaf likaledes en Coralliné,
lAthophijllum arcticnm. åt vegetationen på en större rvmd dess
prägel.4 Att också i Baffinsbav vid Grönlands vestkust
Corallineer uppträda massvis framgår af Rinks ofvan anförda
1 Kleen, Uordl. Alg., sid. 9.
2 Jfr Kjellman, Spetsberg. Thall. I, sid. 4.
a Jfr Kjellman, Algenv. Murm. Meer, sid. 06.
2 Jfr Kjellman, Kariska liafvets Algv., sid. 10—11.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
