Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mängden finnas på sådana lokaler vid Bohuslänska kusten,
uppträda i Ishafvet mycket sparsamt. Omöjligt eller
oantagligt är det icke. Ishafsalgerna ställa större fordran än andra
på fasthet hos bottnen. De hafva behof af säkrare fäste för
att på den i allmänhet jämförelsevis öppna kusten kunna stå
emot förutom vågsvall och häftiga strömmar äfven drifisen
och ej i förtid lösryckas och förstöras. Emellertid är i högst
betydliga sträckor af Ishafvet bottnen af ofördelaktig
beskaffenhet. Endast vid Skandinaviens nordkust och vid
Grönlands vestkust,1 der berggrunden utgöres af hårda azoiska
bergarter, kan den sägas vara öfvervägande god. På
jämförelsevis stora sträckor af Spetsbergens nordvest- och nordkust
äro visserligen också dylika bergarter förherskande t. ex. i
ögruppen kring Fairhaven och bottnen derför också gynsam,
men utefter mycket stora sträckor af Spetsbergskusten gå
skiktade bergarter af lösare bygnad: lösa skiffrar och sandstenar
ned till hafvet, och der är alltid bottnen till sin största yta
bildad af lera och sand. Så är också fallet med de delar af
vestkusten af Novaja Semlja och Wajgatsch, som hittills varit
föremål för undersökning i algologiskt hänseende. Sannolikt
gäller detta också om ostkusten. Vid norra Novaja Semljas
ostkust har en liten sträcka blifvit undersökt vid Uddebay.
En stor del af kuststräckan norr härom intages af glacierer,2
och erfarenheten från andra polarländer har visat, att
utanför och i närheten af dylika bottnen är af lös bygnad. Södra
och sydöstra delen af Kariska hafvet utefter halfön Jalmal
har säkerligen en i högsta grad otjenlig botten.
Nordenskiöld, som på ett ställe landstigit vid Jalmals vestkust Lat.
N. 72° 18’ säger: »Någon fast klyft finnes här ej. Marken
utgöres öfverallt af sand och sandblandad lera, i hvilken jag
icke kunde finna en sten så stor som en bösskula eller ens
så stor som en ärta, oaktadt jag letade på en sträcka af flere
• •
kilometer längs med strandvallen. Afven från hafvets botten
utanför kusten upphämtade skrapan aldrig några
klappurstyc-ken»....3 Af den under Vega-färden förda, af
Stuxbergpu-blicerade draggningsjournalen framgår, att i östra delen af
Kariska hafvet och Sibiriska Ishafvet bottnen till den allra
största delen af sin vta bildas af sand och lera.4 Endast på
några få ställen i trakten vester om Tajmyr-ön, vid Irkajpi
1 Jfr Kornerup, Grönl. Mecldel. I, sid. 226.
2 Se Kjellman, Pröven, sid. 49.
3 Nordenskiöld, Pröven. sid. 40.
4 Stuxberg, Vega-Exp. I, sid. 684—687. Jfr sid. 690.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
