Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mot öster isfritt närmast kusten. Vattnet var föga salt och
visade en temperatur af ända till + 4° C .. .. I ett afseende
äger en stor olikhet rum i fråga om det sibiriska
kust-hafvets beskaffenhet vester och öster om kap Baranow.
Medan på den vestra sidan en mängd stora floder, Ob, Jenisej,
Pjasina, Tajmyr, Chatanga, Anabar, Olenek, Lena, Jana,
Indi-girka, Alasej och Kolyma mynna ut i Ishafvet och under
sommaren åstadkomma jämförelsevis varma vattenströmmar längs
kusten, faller deremot på den östra sidan ingen stor flod uti
hafvet. Några betydande, för bildande af ett isfritt liaf
gyn-samma kustströmmar förekomma derför icke här, såsom fallet
är längs hela kusten från Hvita hafvet till Ivolyma.»1
Närmare uppgifter om sibiriska ishafsvattnets salthalt kommer
bearbetningen af de under Vega-expeditionen regelbundet gjorda
hydrografiska observationerna att lemna. Till hvad här
anförts må endast läggas, att enligt dessa iakttagelser
liafsvattnets tyngd vid ytan på draggningsställena från kap
Tscliel-juskin till kap Baranow aldrig öfverstigit 1,023, oftast hållit
sig omkring l,oi eller icke ens nått den tyngd, som motsvarar
en blandning af ungefär en del hafsvatten på två delar
flodvatten. Utanför Lena-floden t. ex. uppgick tyngden till endast
1,0040 ä 1,0046, sålunda till ungefär detsamma som vattnet i
södra delen af Bottniska viken.2
Det är visserligen fullt riktigt såsom både Nordenskiöld
och Stuxberg i sina anförda arbeten uppgifvit, att i östra
delen af Kariska hafvet och i vestra delen af Sibiriska Ishafvet
vattnets salthalt tilltar mot djupet. Fullt bevisande iakttagelser
äro gjorda under Vega-expeditionen; några af dessa har Stu
x-berg meddelat. Men granskar man de siffror, som
Vega-ex-peditionens draggningsjournal innehåller, skall man tydligen
finna, att på många ställen från }^tan ända ned till det djup,
på hvilket alger förekomma i största mängd inom det isfylda
Ishafvet, vattnets saltmängd är jämförelsevis ringa, väsentligt
mindre än i många andra haf och i större delen af Ishafvet.
Till bevis härför må följande ur nämnda journal anföras:3
Lat. Lon?. Djup i fmnr. Vattnets spec. vigt vid bottnen.
74° 52’ N. 85° 8’ O. 6 1,0133.
73° 41’ » 114° 58’ » 6 l,oisi.
74° 9’ » 130° 20’ » 15 1,0050.
1 Nordenskiöld, Yega-exp., sid. 29 ocli 154—155.
2 Jfr Stuxberg, Yega-exp., sid. 084—087 och 604.
8 Jfr Stuxberg, anf. st., sid. 684—687.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
