Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
dessutom genom det vattenlager, som täcker bottnen. Dessa
snö- och ismassor genomsläppa ljus endast i obetydlig mängd
och det kommer, så länge dessa ligga qvar äfven under de
tider, då solen längre eller kortare tid af dygnet är ofvan
horisonten, endast en obetydlig mängd ljus till hafvets
botten. Men att den tid är kort inom betydande delar af Is
hafvet, under hvilken hafvet icke är i större eller mindre
grad täckt af is, derom vittna de talrika polarfärder, som inom
detta århundrade företagits. Vid Norges nordkust finnes
Spongomorpha arcta mycket ymnig och mycket yppig, vid
Spetsbergens kust liksom också i Murmanska hafvet och i
Sibiriska Ishafvet sparsam och mycket tprftig. Detsamma gäller
andra gröna alger t. ex. Spongomorpha lanosa, Monostroma Blyttii.
Andra orsaker såsom vattnets lägre temperatur, bristen på
tjenliga växtplatser o. s. v. kunna hafva och hafva säkert
också bidragit att framkalla denna olikhet, men en otillräcklig
tillgång på ljus har medverkat och medverkar också efter all
sannolikhet. Ljusmängden kan t. ex. vid Spetsbergskusten
vara nog stor för dem att lefva, men ej nog stor för att de
skola kunna nå någon yppigare växt och förmå bilda en så
stor mängd reproduktiva organ, att deras individmassa blir
af någon mera betydande storlek.
Öfversigt af Ishafsfiorans sammansättning.
För att åskådliggöra florans sammansättning i Ishafvet i
dess helhet och i olika delar af detsamma har jag med stöd
af de uppgifter, som särskildt lemnas i den speciella delen
af detta arbete, uppgjort följande tabeller. I den första af
dessa, som lemnar en förteckning öfver Ishafvets hittills kända
algarter och anger grunddragen af deras utbredning inom
Ishafvet taget i den vidsträckta och från växtgeografisk
synpunkt oegentliga bemärkelse, som förut angifvits, har jag
tillika utmärkt, om en art är känd eller icke från norra delen
af Atlantiska och norra delen af Stilla oceanen, ett material,
som jag framdeles kommer att begagna vid undersökningen
af Ishafsfiorans ursprung och utvecklingshistoria. En
granskning af dessa tabeller visar, att vegetationens sammansättning
i skilda delar af det ifrågavarande hafsområdet är alltför olika
för att man skulle, kunna anse det utgöra ett florområde. Det
synes mig derför olämpligt och ändamålslöst att söka
uppdraga någon jämförelse mellan dess flora, fattad såsom ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
