- Project Runeberg -  Vega-expeditionens vetenskapliga iakttagelser / Tredje bandet /
76

(1882-87) [MARC] Author: Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

algfloran innefattade ett betydligare antal sydligare algarter,
hvilka under senare tid invandrat från Norges nordvest- och
nordkust. Detta är dock icke fallet. Florans allra flesta
beståndsdelar hafva för närvarande en sådan utbredning, att
man måste anse dem hafva sitt egentliga hem i Ishafvet. Jag
har ansett mig böra väcka uppmärksamheten härpå, emedan
det visar, att hafssträckor, som tillhöra samma hafsströms
område, icke alltid äga en till sina väsentliga drag
öfverens-stämmande vegetation, och att alltså, om man söker fördela
algfloran i skilda geografiska områden, man icke i alla haf
får låta gränserna för dessa till öfvervägande del bestämmas af
hafsströmmarna.1 Det kan finnas yttre förhållanden, som sätta
ett oemotståndligt hinder mot det nivelleringsarbete, dessa
söka utföra, och hålla områden isolerade från hvarandra,
hvil-kas växtlighet hafsströmmar sträfva att utjämna och göra
likartad. De omständigheter, som ställa sig emot och
upp-häfva golfströmmens verksamhet och derigenom förmått hålla
Spetsbergens algflora i så hög grad olik floran i Norska
Ishafvet, anser jag hufvudsakligen varaden Spetsbergska
litoral-regionens otjenlighet för en rikare algväxtlighet, hafsvattnets
låga temperatur och ljusmängdens otillräcklighet.
Hufvud-massan af algarterna vid Norges Ishafskust tillhöra såsom
sagdt litoralregionen, och det är väl hufvudsakligen sådana,
som skulle öfverföras till Spetsbergen af golfströmmen och de
föremål, som af denna drifvas mot norden. På sin vanliga
växtlokal kunna de, komna till Spetsbergen, ej trifvas eller
sprida sig. Bottnen är otjenlig, isen förstör dem, och
vattnets temperatur är alltför låg för dem, och de luftlager, med
hvilka de under ebbtid komma i beröring, äro ofta så starkt
afkylda, att de verka skadligt på dem, hämma deras
utveckling och minska deras motståndskraft. På det sublitorala
området är vattnets temperatur året om vid eller under 0°,
sålunda betydligt lägre än den, för hvilken de äro utsatta vid
Norges kust äfven under årets kallaste tid, och här skulle
dessa ljusälskande och vid ljus vanda arter under en stor
del af året lefva i mörker eller dunkel och under den
återstående delen i följd af den olika växtplatsen komma i
åtnjutande af en mindre ljusmängd än på de trakter, derifrån
de kommit. Hvad här sagts om Spetsbergens Hora gäller
också till väsentlig grad om floran i östra Murmanska hafvet.

Enligt resultaten af föregående undersökning skulle alltså

1 .Tfr J. G. Agardh, »Spetsb. Alg. Progr., sid. 1.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:09:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vegaexp/3/0088.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free