Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
fullända sin utveckling under ett år, utan under två eller flere
år med längre eller kortare afbrott. Något säkert bevis på,
att det bland de arktiska algerna gifves ettåriga arter,
föreligger sålunda ännu icke. Att sådana gifvas vid Grönlands
vestkust tror jag mig dock kunna antaga, på samma gång det
synes mig sannolikt, att de först anförda Chlorophyllopliyceerna
också äro sådana. Såsom gällande i allmänhet om det
arktiska florområdet torde i alla händelser kunna sägas, att inom
detta algernas lifsvilkor äro sådana, att ettåriga alger icke
kunna uthärda eller åtminstone icke kunna förekomma till
större vare sig art- eller individmängd och att de fleråriga
arterna i de allra flesta fall behöfva hela året för att medhinna
sin för hvarje vegetationsperiod bestämda utveckling.
Om också sålunda hos de arktiska algerna utvecklingen
är utsträckt öfver hela året, så visar sig dock hos åtminstone
vissa arter en viss periodicitet i lifsverksamheten. Det kan
nämligen anses såsom mera allmänt gällande, att den mera
rent vegetativa utbildningen är lifligare och mera energisk
under den gynsamma årstiden, utvecklingen af propagativa
organ deremot starkare och rikligare under senhösten,
vintern och den första delen af våren. Jag måste dock vidhålla
det påstående, jag en gång förut framstält, det nämligen att
vid Spetsbergens kust under midvintern, då solen var lägst
under horisonten och mörkret i följd häraf intensivt, en
utbildning af vegetativa delar ägde rum i ganska stor måttstock.
Sporer grodde och blefvo rätt långt utbildade groddplantor.
Af åtskilliga arter t, ex. Delesseria sinuosa voro mot den mörka
tidens slut unga plantor vanliga. Det kunde ej gerna betviflas,
att dessa nått sin utveckling under vintermånaderna. Äldre
plantor af samma art, liksom också af HaJosaccion ramentaceuw,
Rhodymenia palmata, PhyUophora interrupta, Rhodomela
lycopodioidesj Sphacélaria arctica, Phloeospora tortilis sköto under vintern
nya skott, hvilka voro stadda i tillväxt och vid den ljusa
tidens inträde mer eller mindre långt utvecklade. Likvisst
måste det inrymmas, att det var först med maj månads
ingång, som utbildningen af dylika organ med större kraft oel
större resultat vidtog.
Deremot äro vintermånaderna den tid, då hos de arktiska
algerna den reproduktiva funktionen når maximum af energi.
Så var åtminstone fallet vid Spetsbergens nordkust, och
jag-tänker mig, att detta gäller äfven för andra delar af det
arktiska området,
Det må till en början anmärkas, att växtligheten i hafvet
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
