Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
afkastat en del af de sidorgan, som utbildats, hvilar under
någon tid, för att sedan ånyo utveckla nya delar från de
öfver-lefvande stain- och grenresterna. Denna olikhet i lefnadssätt
medför en så betydande olikhet i den yttre formen, att man
icke skulle tveka att betrakta Spet-sbergsformen såsom artskild
från den Sibiriska, om man icke genom att följa växten från
breddgrad till breddgrad mot norden öfvertvgat sig om
oriktigheten af en sådan uppfattning. Samma är förhållandet med
den inom det arktiska området så vanliga Choetopteris plumosa.
Vid Spetsbergens kuster lika väl som vid Sveriges vestra kust
har den sin zoospor(gamet)bildningsperiod under vintern.
Under denna tid är växtens utseende på de båda ställena
mycket olika. Vid Spetsbergen har den alla sina assimilerande
yttre organ i behåll, d. v. s. liknar den bohuslänska
sommarformen, vid Bohuslän åter föregås utbildningen af de sidodelar,
hvilka uppbära och närmast utveckla zoosporangierna
(game-tangierna), af en långt drifven dekomposition af alla under
vegetationsperioden utvecklade för assimilationsverksamhet
mera särskildt afsedda organ, de kunna ju kallas blad. Detta
kan och bör väl också fattas så, att denna växt i sitt
ursprungliga hemvist, Ishafvet, har behof af hela året och under denna
tid af alla sina assimilerande organ för att fullända sin
utveckling, under det den vid bohuslänska kusten, der den
kommit under gynsammare förhållanden, genom
assimilations-arbete under endast en del af samma tid kan bilda den mängd
o
af näringsämnen, som fordras icke blott för
reproduktions-organens utveckling, utan också för att ersätta de assimilerande
organ, den fälde, sedan de funktionerat den behöfliga tiden.
De arktiska algerna äro från rent näringsfysiologisk
synpunkt i åtskilliga afseenden mycket lärorika. Vi äga i dem
växter, hvilka under mycket långa tider kunna inneslutas i
is och utsättas för höga köldgrader, utan att de derigenoni
dödas eller mista sin förmåga att med kraft återtaga sin
utveckling, då de hämmande banden brustit. Men än mer, de
visa, att växter kunna gro vid en temperatur af — 1° ä —2° O.
och, under det att temperaturen knappast någonsin höjer sig
till fryspunkten, utan att de härigenom hämmas i sina
lifs-yttringar, utveckla sig till storartade former och utbilda under
hela året eller större delen af detta oändliga massor af
repro-duktiva celler. Yi hafva sålunda i dessa alger växtformer,
hvilkas optimum af temperatur kan sägas ligga omkring eller
under 0’ G. Den assimilationsenergi, som för denna kraftiga
och rika utbildning erfordras, synes dessutom stå mvcket illa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
