Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
%
närmare undersökning fann jag dock, att Spetsbergs-formen
icke kunde vara den engelska Melobesia calcarea, och då jag i
följd häraf såg mig om efter någon känd art, med hvilken
Ishafs-formen .kunde anses öfverensstämma, trodde jag, att den
kunde räknas till L. fasdculatum, under hvilket namn jag
upptog den i Spetsb. Thall. 1. Jag hade då haft föga tillfälle att
sysselsätta mig med det vid denna tid ofullständigt kända
Lithothamnion-slägtet, hvilket i samlingar är mycket svagt
representeradt. Framförallt visste jag icke, i hvilken grad
dessa former variera och hvilken betydelse kunde fästas vid
olikheter i vttre form. Detta allt gjorde mig obenägen att
uppställa Spetsbergs-växten såsom en särskild art. I en kort
derpå offentliggjord afhandling upptog också Corallineernas
monograf J. E. Areschoug växten under detta namn och
detta förmådde mig att i mitt följande arbete öfver
Murmanska hafvets algvegetation icke frångå min förra
uppfattning. Sedan dess har jag haft tillfälle att mera och
närmare studera såväl de arktiska som nordiska formerna af
detta slägte och särskildt egnat den här ifrågavarande min
uppmärksamhet. Jag har dervid funnit, att den öfverallt i
polarhafvet blir sig lik och alldeles icke visar någon variation
i riktning åt L. fasdculatum, från hvilken den vid första
ögonkastet är lätt att skilja redan på den yttre formen och med
hvilken den dessutom i struktur visar genomgående och
väsentliga olikheter. Den enda för mig kända art, till hvilken
den visar större frändskap, är den i det följande beskrifna L.
intermedium, som dock afviker rätt betydligt till yttre
karak-terer och dessutom regelbundet bär fyrsporiga sporangier.
Mig synes alltså denna växt vara en god art och jag har
der-för ej tvekat att gifva den ett särskildt namn. Slägtet
Litho-thamnion har hittills helst skjutits åt sidan i följd af de
svårigheter, som äro förknippade med formernas närmare
undersökning och karakterisering, hvarför helt säkert af dess
talrika former endast några af de mest utmärkta hittills blifvit
beskrifna och nöjaktigt utredda. Sedan Solms-Laubach’s
förträffliga arbete (Corall. Monogr.) utkom och efter Hauck s
omfattande undersökningar kunna Medelhafvets former anses
till hufvudsaklig del utredda. Vid de nordiska arterna står
ännu, derpå äger jag tydliga bevis, mycket åter att göra.
Lefnadsförhållanden. Växten är en djupvattensform.
Oftast och i största mängden träffas den på 10—20 famnars djup.
Bäst trifves den på botten bildad af småsten, grus och snäckskal
och finnes såväl på öppen kust, som i skyddade vikar. Den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
