- Project Runeberg -  Vega-expeditionens vetenskapliga iakttagelser / Tredje bandet /
159

(1882-87) [MARC] Author: Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

eller annorstädes i Ishafvet. I södra delen af Norska
polarhafvet är den funnen af Kleen.

Fyndorter: Norska polarhafvet: Nordlanden vid ögrupperna
Givser och Fleinvser.

Grönlandshafvet: Spetsbergens kust utan närmare angifven
lokal.

Polysiphonia Fastigiata (Roth) Gr ev.

Fl. Edinb. p. 308; Ceramium fastigiatum Roth. Fl. Germ. 3, p. 463.

Descr. Polysiphonia fastigiata J*. G. Ag. Spec. Alg. 2, p. 1029.

Fig, » > Harv. Phyc. Brit. t. 299.

Exsicc. » > Aresch. Alg. Scand. exsicc. N:o 4.

Syn. Conferva polymorpha Gunn. Fl. Xorv. 2, p. 92; tide. syn.

» * Wg. Fl. Lapp. p. 511.

Hutchinsia fastigiata Lyngb. Hydr. Dan. p. 108.

Polysiphonia » J. G. Ag. Spetsb. Alg. Bidr. p. 11.

» » Aresch. Phyc. Scand. p. 278.

a » Kjellm. Spetsb. Thall. 1, p. 9.

Lefnadsförhållanden. Växten tillhör det litorala området
och synes nästan uteslutande hålla sig till Ozothallia nodosa
såsom det föremål, på hvilket den är fäst. Då den, såsom
stundom händer, växer på lösryckta bitar af denna art, förda
till djupt (10—15 famnars) vatten, blir den mindre tätgrenig,
finare, längre och mindre qvastlik, hvarjemte axlarna afsmalna
starkare mot spetsen. Dylika med den typiska formen
habi-tuelt ganska olika exemplar har jag funnit vid Maasö i
Finmarken. Den är en pelagisk form, skyr åtminstone djupa
fjordar och är något sällskaplig. Enligt Kleen bär den i södra
delen af Norska polarhafvet sporocarpier och tetrasporangier
under hela sommaren. Vid Finmarkskusten förekom den med
sporocarpier under augusti, september och oktober månader,
med tetrasporangier under augusti.

Utbredning. Maximum af fre q vens har arten i Norska
polarhafvet. Från Baffinsbay är den uppgifven af Lyngbye.
Huruvida den verkligen växer annorstädes i Ishafvet, synes mig
ännu osäkert. Den anses visserligen förekomma i
Grönlandshafvet vid Spetsbergens kust. Sjelf har jag också träffat den
här, men aldrig vidvuxen utan blott uppkastad på stranden
och antagligen drifven dit söderifrån. Möjligen är också detta
fallet med de exemplar af arten, hvilka hemfördes från samma
trakt af Torellska expeditionen 1861. Den är icke ens anmärkt
i Hvita hafvet, Dess nordligaste säkra fyndort måste
tillsvidare Gjesvser strax norr om 71° N. Lat. anses vara.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:09:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vegaexp/3/0171.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free