Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
algologer skulle känna sig benägna att frångå J. G. Agardhs
uppfattning och bestrida deras arträtt. De äro I). Bcerii, I).
angustissima, den förut nämnda D. rostrata och D. corymbo sa.
Efter den granskning af dessa i samlingar mycket sparsamma
arter, som jag kunnat företaga, måste jag visserligen inrymma,
att de stå hvarandra nära och dessutom sluta sig till I). alata,
men emellan dem finnas dock såväl med hänsyn till struktur
som bålens förgrening och platsen för de reproduktiva
organens utbildning olikheter, hvilka synas vara konstanta. Jag
anser mig derför böra omfatta J. G. Agardhs åsigt, att de
nämnda växterna äro så starkt differentierade från
hvarandra, att de böra uppfatfas såsom skilda arter, hvilka
antagligen för ej lång tid tillbaka utgått från en eller tvänne
grundformer.
Lefnad sförhållanden. T). Bcerii är i Ishafvet en sublitoral,
inom Laminarie-formationen förekommande alg, hvilken synes
föredraga öppen kust framför det inre af djupa fjordar och
andra skyddade ställen. Den är mestadels fäst på andra
alger, särskildt Laminarieernas rhrziner. Vid Spetsbergens
nordkust har jag funnit den i full utveckling under midten af
februari månad. Exemplar med sporocarpier funnos vid Novaja
Semljas vestkust under juni och juli, vid Spetsbergen under
augusti, exemplar med tetrasporangier på båda ställena under
juli månad. Efter sporutvecklingen, hvilken står tillsamman
med upplösning af en del af grenarna, inträder en kraftig
vegetativ nybildning, hvarvid en mängd af de nya grensvstemen
»j * Cj ’ (J 4/
utvecklas i orenvecken.
Utbredning. Arten är känd endast från polarhafvets arktiska
florområde, inom hvilket den har en temligen inskränkt
utbredning. Den är nämligen funnen endast i östra delen af
o o
Grönlandshafvet, i Murmanska och Hvita hafvet. Maximum
af freqvens synes den hafva i Hvita hafvet och östra delen af
Murmanska hafvet. Dess nordligaste fyndort är Mosselbay vid
O c/ «/
Spetsbergens nordkust, N. Lat. 79° 53’.
Fyndorter: Grönlandshafvet: Spetsbergens nord- och
vestkust, temligen allmän, men ej ymnig.
Murmanska hafvet: tierestädes vid Ryska Lappmarkens och
Cisuralska Samojedlandets kust, ön Kolgujew, vestkusten af
Novaja Semlja från Matotschkin Schar till N. Gusinnoi Kap,
vid senare kuststräckan ymnigare och yppigare än vid
Spetsbergen.
Hvita hafvet: temligen allmän och ymnig.
i’ C-/ t C7
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
