Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Sy?i. Delesseria sinuosa Kjellm. Yinteralgv. p. 04; Spetsb. Thall. 1, p.
10; Algenv. Murm. Meer.-p. 12; Kariska
hafvets algv. p. 20.
> Kleen, Nordl. Alg. p. 14.
> » Nyi. et Sa.»l. Herb. Fenn. p. 74.
» » Post. et Rupr. 111. Alg. p. II.
> Schrenk, Ural. Reise 2, p. 547.
» * Wittr. in Heugl. Reise 3, p. 284.
Fucus Quercus Pall. Sib. Reise 3, p. 34. (?)
* rubens Gunn. Fl. Norv. 2, p. 09.
» sinuatus R. Br. in Scoresby, Account 1, App. 5.
» sinuosus Scoresby, Account 2, p. 131.
> > y. Wg. Fl. Lapp. p. 491.
Phycodrys sinuosa Zeller, Zweite d. Polarf. 2, p. 86.
Anmärkning rörande artens pol arh af sformer. Delesseria sinuosa
är en af polarhafvets vanligaste alger och uppträder under
rätt många variationer, hvilka jag dock anser kunna ordnas
under de tre ofvan anförda, sedan gammalt urskilda formerna.
Jag har nämligen blifvit öfvertygad om, att den form, hvilken
jag förr kallat f. angusta, -är att hänföra till/. lingulata Ag. Den
vanligaste af dessa former är de äldre författarnes D. sinuosa.
Den når i vissa delar af Ishafvet en betydlig storlek och är
utan tvifvel att räkna bland detta liafs praktfullaste alger.
Jag har sett exemplar, som voro mer än 30 cm. långa, med
bladlika grenar af ända till IS cm. i längd och 3—4 cm. i bredd.
C7
Mindre vanlig är en form, som står närmast, ehuru den aldrig
fullt öfverensstämmer med den i Skagerack vanliga /.
querci-folia. Vanligare är deremot /. lingulata, hvilken, då den är som
skarpast utpräglad, högst betydligt afviker från de öfriga
formerna, med hvilka den dock genom mellanformer är
förbunden. En sådan synnerligen vacker och karakteristisk
öfver-gångsform till /. typica är den varietet, hvilken Kleen
omnämner från Nordlanden. Andra dylika mellanformer, som jag
tagit annorstädes i Ishafvet, likna så nära den figurKutzing
i Tab. Phyc. 16. tafl. 14 lemnar af />. Lyallii, att man habituelt
icke skulle kunna skilja dem från denna art. Temligen ofta
har jag träffat exemplar af /. iingvlata med några, de flesta
eller alla grenarna af sista eller näst sista ordningen tråd-
• •
smala, ända till 3—4 cm. långa. An äro dessa grenar trinda
efter hela sin längd, än i spetsen plattade. Särdeles utmärkta
i detta afseende äro några exemplar, samlade på Spetsbergen,
liggande lösa på lerbotten. Dylika exemplar omtalar 11 arvey
från Storbritanniens kuster; jfr anf. st. Äfven den typiska
formen har stundom dylika, ehuru kortare grennr af sista
ord-ningen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
