Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ymnigt slem sammanhållna, men lätt från hvarandra vid
pressning skilj bara cellrader. Dessa äro oftast enkla och i olika
delar af bålen olika. Somliga äro jemförelsevis långa (omkr.
250 ft.) och smala (6—S /A) bildade af talrika, 15—20,
cylindriska celler, hvilka äro ända till dubbelt så långa som tjocka.
Dessa håller jag för att vara vegetativa cellrader (fig. 1, 3). I
andra delar af bålen har jag funnit flere af de vertikala
cellraderna hafva det utseende, som fig. 7 och 8 angifva. Från
toppcellen eller från ledcellerna utgår en, stundom till och med
från samma ledcell två hårlika bildningar. Dessa bildningar
likna så mycket trichogyner, att jag ansett mig böra fatta dem
såsom sådana. Ater andra delar af bålen, som kunna äga ett
jemförelsevis ej ringa omfång, bildas uteslutande af vida
kortare, tjockare och mera intensivt färgade vertikala cellrader
(fig. 2). Dessa cellrader äro enligt regeln icke ens hälften så långa,
som de vegetativa. Vanligen äro de omkring 100 långa.
Äfven de horisontela cellrader, som uppbära dem, äro något
olika dem, från hvilka de vegetativa cellraderna utgå. Deras
celler äro längre och mera starkt endokromhaltisra. Att i dessa
<iellrader sporer alstras, kan ej gerna betvifias. Fig. 4—6 ange
detta bestämdt. De äro sålunda enligt mitt förmenande
cysti-dier. Huru de uppkommit, kan jag ej afgöra. Två fall synas
mig möjliga: det ena, att de anläggas oberoende af en
befrukt-ningsakt och att de efter öfverförandet af det befruktande
ämnet från trichogynerna utveckla sig till cvstidier, eller
också, att genom trichogynernas befruktning från de cellrader, af
hvilka dessa uppbäras, horisontela, långcelliga, endokromrika
cellrader utvecklas, som å sin sida utbilda cystidieraderna.
Något organ, som skulle kunna anses afsedt att öfverföra det
befruktande ämnet från trichogynerna till carpogonen, har jag
icke sett. Möjligt är dock, att de horisontela cellraderna kunna
utföra denna funktion.
Mogna sporer äro omkring 10 ji. i diameter.
Utom dessa organ har jag funnit bildningar, sådan som
fig. 9 anger. Af livad art dessa äro, kan jag ej afgöra.
Möjligen kunna de vara unga tetrasporangier, som ännu ej
undergått delning.
Jag har tillfälligtvis anträffat denna lilla växt i mycket ringa
mängd på stenar, öfvervuxna med Lithoderma fatiscens. Det
material, öfver hvilket jag förfogar, är ringa och, alldenstund
det är torkadt, föga lämpligt för en närmare undersökning.
Ar den tolkning, jag gjort af de särskildta delarna, riktig, så
kan växten icke föras till något mig bekant Squamariace-slägte.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
