Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Utbredning. En polarbafvets atlantiska florområde tillhörig
art. Dess nordligaste fyndort är Gjesvaer, ungefär Lat. X. 71.
Fyndorter: Norska polarhafvet: Nordlanden, sparsam. Fin-
• •
marken: Maasö, Gjesvser, Oxfjord, lokal, men temligen ymnig.
Ptilota Plumosa (L.) Ag.
Syn. Alg. p. 39, excl. /?. Fucus plumosus L. Mant. p. 134.
Descr. Ptilota plumosa J. G. Ag. Epicr. p. 75.
Fig. > i> Harv. Phyc. Brit. t. 80.
Exsicc. * » Aresch. Alg. »Scand. exsicc. N:o 160.
Syn. Fucus plumosus R. Br. in Scoresby, Account., 1, p. 132 et append V?
Nonne Pt. pectinata.
* » Gunn. Fl. Norv. 2, p. 91.
> » « et /? Wg. Fl. Lapp. p. 501.
> ptilotus Gunn. Fl. Norv. 2, p. 135.
Plumaria pectinata var. tenerrima Rupr. Alg. Och. p. 336.
Ptilota plumosa J. G. Ag. Spetsb. Alg. Progr. p. 3; Bidr. p. 11.
» > Aresch. Phyc. »Scand. p. 319.
» > u tvpica Gobi, Algenfl. Weiss. Meer. p. 44.
» > Harv. Ner. Am. 2, p. 224.
> » Kjellm. Spetsb. Thall. 1, p. 26; Algenv. Murm.
Meer. p 22.
Kleen, Nordl. Alg. p. 20.
» » Lyngb. Hydr. Dan. p. 38.
» » var. tenuissima »Schubeler in Heugl. Reise, p. 317.
» » Wittr. in Heugl. Reise, p. 284.
Lefnadsförhållanden. Arten är vanligen sublitoral,
förekommande på 5—20 famnars djup, på sten- och grusbotten.
Stundom uppträder den på grundare vatten, understundom
t, o. m. inom litoralregionen i klipphålor, som under ebb
äro vattenfylda. Den sitter fäst stundom på andra alger,
vanligen på sten och uppträder såväl på öppen kust som i
det inre af fjordar och på andra skyddade ställen. Jag har
aldrig funnit den sällskaplig. Vid kusten af Spetsbergen och
Novaja Semlja utgör den oftast en beståndsdel i
Laminarie-formationen; vid Norges vestkust har jag merendels träffat
den tillsammans med liögarktiska alger. Här uppnår den en
hög grad af yppighet. De största exemplar, jag någonsin sett,
voro sådana från det inre af Altenfjorden. Dessa hade en
längd af 20—25 cm. Under vintern har växten i Ishafvet ej
varit föremål för undersökning. Exemplar med sporocarpier
äro funna vid Nordlanden under juli och augusti, vid
Finmarken i slutet af augusti och förra hälften af september, vid
Spetsbergen i juli, vid vestkusten af Novaja Semlja och
Waigatsch under augusti och slutet af juni. 1 flertalet af dessa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
