Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Beskrifning af f globosa. Växten bildar nästan
klotter-miga, täta, fasta knippen, hvilka äro omkring 2 mm. i
diameter och hafva en åt violett gående färg (fig. 9). Dess
basal-del utgöres af tätt sammanfiltade, krypande, greniga celltrådar
(fig. 10). Från dessa utgå radiärt jemntoppade, täta, mycket
tätt sammanträngda grensystem (fig. 11). Dessa hafva en kort,
mer eller mindre böjd hufvudaxel, vid basen omkring 14 p.
tjock, hvilken bildas af svagt tunnformiga celler, som äro
ungefar lika långa som tjocka. Denna upplöser sig i ett mer eller
mindre tätt knippe af grenar, hvilka vid sin utgångspunkt äga
ungefär samma tjocklek som hufvudaxeln eller de biaxlar, från
hvilka de utgå, men afsmalna jemnt och starkt mot spetsen,
så att de här äro knapt hälften så tjocka som nedtill.
Uppåt förlängas också cellerna, så att de från att nedtill i dessa
axlar vara svagt tunnformiga och ungefär lika långa som tjocka,
blifva rent cylindriska och 3 gånger längre än tjocka (fig. 12,
13). Sällan äro dessa grenar enkla, oftast utsända de närmare
basen en eller två och ofvan midten två eller fiere upprätta,
tilltryckta, af cylindriska celler bildade sidoaxlar, hvilka nå
samma höjd som deras resp. hufvudaxel och afsmalna liksom
denna, ehuru svagt, uppåt. De tetrasporangiebärande grenarne
synas anläggas subapikalt såsom hos den typiska formen. Från
denna skiljer den sig genom sitt växtsätt, sin rikligare
förgrening och genom cellernas olikhet till form, längd och tjocklek
i bålens öfre och nedre del.
Lefnadsförhållanden. Hufvudformen är litoral eller
sublitoral. I förra fallet bildar den en mer eller mindre tät matta
af stundom ganska stort omfång på klipphällar blottade vid
ebb, i senare fallet lefver den på 3—4, stundom på 5—15
famnars djup, än mattformigt utbredd på stenar, än i små tofsar
fäst på alger. Den uppträder så väl på öppen kust, som i det
inre af djupare fjordar, stundom sällskaplig i stora massor, på
rätt betydliga sträckor bestämmande vegetationskarakteren. I
full tetrasporutveckling har jag aldrig funnit den i polarhafvet.
Förmodligen bär den sådana organ under de tider, då jag icke
haft tillfälle att här undersöka den, vintern, våren eller hösten.
Att döma af det fåtal abnormt utbildade, såsom det tyckes
efter den egentliga tetrasporbildningstiden framkomna
tetra-sporangier, som jag sett hos exemplar från Spetsbergen, skulle
här tiden för tetrasporbildningen försiggå under våren d. v. s.
maj eller juni.
Formen globosa har jag funnit på öfre delen af den
litorala regionen på för starkt vågsvall utsatta ställen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
