Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
norden ersätter den sydlisra L. saccharina f. membranacea, så
«y o
synes mig f. ’lotissima- kunna betraktas såsom en nordlig
korresponderande form till en i Bohuslän förekommande L.
saccharina, utmärkt genom kort stipes, tunn, nästan membranös
lamina, som är jembred, med rundad bas och saknar rugce.
Från f. grandifolia är den skild nästan uteslutande genom
laminans form. Hos yngre exemplar är laminan nästan
jembred, med äggrund bas eller utdraget jembredt äggformig. Med
åldern tilltar den betydligt i bredd, blir bredt elliptisk, med
äggrundt hjertlik eller rent hjertlik bas. Ytan är än nästan slät,
än mer eller mindre tätt gropig. Ett exemplar har jag sett, som
hade låga rugae. Till struktur öfverensstämmer den mycket
nära med föregående och visar samma afvikelser som denna
från f. linearis och f. oblonga. I laminan äro lacunae muciferse
stundom sparsamma, stundom talrika, alltid stora och till
större eller mindre del af sin omkrets begränsade af celler,
som äro mindre och af annan form än de öfriga parenkym-
cellerna. Den påminner ännu mer än f. grandifolia om L.
Agardliii. Från denna är den emellertid skild genom samma
karakterer som f. grandifolia. Det är denna form, som Kleen
identifierat med L. Agardliii (L. caperata) och möjligen är det
densamma, som Gunnerus kallat Ulva maxima,
Lefnadsförhållanden, I polarhafvet är L. saccharina än
litoral, än sublitoral. Vid ebbgränsen tillsammans med L. digitata
växer f. linearis. Formen oblonga förekommer än längre ned,
än högre upp än denna. De båda andra formerna har jag
träffat endast på den sublitorala regionens nedre del, på 15—
20 famnars djup. Arten föredrar bergbotten, men förekommer
också rikt utvecklad på småsten sbotten. Den finnes såväl i
yttre hafsbandet och föröfrigt på öppen kust som på skyddade
ställen och i det inre af djupa fjordar. Den växer sällskaplig.
Jag har endast varit i tillfälle att vid polarbafvets kust
undersöka arten under juli, augusti och början af september månad.
Under denna tid voro f. linearis och f. oblonga sterila, de båda
andra deremot försedda med zoosporangier.
Utbredning. I polarhafvet har jag sjelf träffat denna art
endast vid Norges kust och håller före, att med undantag af
L. saccharina var. septemtrionalis, som Rostafinski uppger sig
hafva sett från Hvita hafvet, all den L. saccharina, som
upp-gifvits för Ishafvet, är att hänföra till andra arter än denna.
Sitt maximum af freqvens når den vid Norges nordkust. Dess
nordligaste fyndort är Gjesvaer, ungefär Lat. N. 71°.
Fyndorter• Norsl:a polarhafvet: Nordlanden, allmän ocli
tid III. 19
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
