Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ansett riktigast att betrakta de förekommande olikheterna
‘såsom form- och ej såsom artskilnader.
Ett närmare angifvande af dessa olikheter torde här vara
på sin plats.
Rhisinerna utgå i basifugala, alternerande, temligen
regelbundna kransar. De äro än långa och fina, än korta och
grofva.
Stipes är alltid slät, böjlig, torkad svart eller svartbrun,
aldrig märkbart tjockare vid basen än vid spetsen. An är
den nästan jemntjock och i så fall nästan trind, än tjockare
vid spetsen och då upptill mer eller mindre starkt
sammantryckt, efter sin längsta diameter ända till 2,5 cm. i
genomskärning. Den är än kort, omkring tumslång, än längre, hos
större exemplar uppnående en längd af 2—3 fot.
Laminan är af två skilda formtyper. Antingen är den
till omkretsen njurlik, klufven ända till basen i starkt
från-stående flikar, som stundom äro mycket talrika, upprepadt
flikiga och 1—2 cm. breda, stundom färre, 3—4 cm. breda;
eller ock är den bredt aflång och i detta fall än odelad,
liknande laminan hos L. digitata f. integrifolia, än klufven i ett
mindre antal breda, samstående flikar, hvilka äro åtskilda ända
till laminans bas. Begge dessa lamina-former kunna vara
kombinerade med kort, nästan trind, eller lång, mer eller mindre
plattad stipes. Med hänsyn till struktur visar laminan
nästan ingen, s,tipes något större vexling, särskildt beträffande
slemlakunerna. Dessa äro nämligen hos vissa exemplar
mycket’ talrika, på tvärsnittet bildande en tät, regelbunden krets
strax under kortikallagret, hos andra individ åter färre och
på samma gång större, mindre regelbundet anordnade och
belägna något djupare in i stipes’ mellanlager.
Sorus utbildas vid laminans bas, der den utgör ett
sammanhängande bälte, som sträcker sig fullständigt eller i det allra
närmaste ned till laminans nedre kant. Hos exemplar, stadda
i lamina-skifte, har jag sett sorus utbredd bandlikt i
öfver-gångszonen mellan den gamla och den nya laminan.
Lefnadsförhållanden. Förekommer sublitoralt, tillsammans
med andra Laminarieer på berg- ox?h stenbotten, på 5—15
famnars djup. Den växer både på öppen oeh skyddad kust.
Exemplar stadda i lamina-skifte har jag samlat vid Spetsbergen
i juli och september, exemplar med zoosporangier i juli (f.
reniformis) och slutet af augusti samt under september och
december månader (f. oblonga). Under vintern fann jag vid
Spetsbergens nordkust en Laminaria af digitata-gruppen för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
