Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Anmärkning vid f. crassipes. Från typisk Chorda filum skiljer
sig denna form habituelt ganska mycket. Den afsmalnar
nämligen föga märkbart mot callus och är derför strax ofvan
denna högst betydligt tjockare än vid spetsen och nästan lika
tjock som vid midten, under det thallus hos den typiska
formen afsmalnar nästan lika starkt mot basen som mot spetsen.
Den är mindre och dess färg är ljusare och klarare än hos
vanlig Ch. filum. Med hänsyn till den inre bygnaden sluter
den sig dock mycket nära denna. Några hårbildningar har
jag icke hos den iakttagit. Den är en djupvattensform,
hvilket torde förklara dels dess ljusare färg dels frånvaron af hår.
Lefnadsförhållanden. I det egentliga Ishafvet är arten all-
tid sublitoral, inom Norska polarhafvet vanligen sublitoral,
ehuru den här äfven finnes i klipphålor inom litoralregionen.
Vanligen uppträder den på ringa djup på grusbotten, helst
då gruset utgöres af söndersmulade Lithothamnier, 1—3 famnar
under ebbmärket. Formen crassipes har jag upphemtat från
den sublitorala regionens nedre del, från 15—20 famnars djup.
Växten är sällskaplig och trifves både på öppen och skyddad
kust. I klipphålor har den visserligen det typiska utseendet,
men är på sådana ställen alltid lågväxt, 1—2 fot lång. På
djupare vatten uppnår hufvudformen ännu i Finmarken en
betydlig längd, ända till 2*/2 meter. Vid Norges nordkust bär
hufvudformen zoosporangier i augusti månad. Vid
Spetsbergens nordkust har jag af f. subtomentosa samlat exemplar med
zoosporangier under utveckling under augusti månad och vid
Novaja Semljas vestkust exemplar med mogna zoosporangier
under september.
Utbredning. Arten synes hafva en vidsträckt utbredning i
polarhafvet, men uppträder endast vid Norges kust i större
individmängd. Dess freqvensmaximum faller söder om
polarhafvet. Från Kariska hafvet och Sibiriska Ishafvet är den
icke känd. Dess nordligaste fyndort är Fairhaven vid
Spetsbergens nordvestkust, Lat. N. 79° 49’.
Fyndorter: Norska polarhafvet: Nordlanden, allmän och
ymnig, Tromsö amt, allmän och ymnig kring staden Tromsö,
Finmarken vid Maasö, Gjesvaer, Oxfjord, Talvik, temligen
allmän och ymnig.
Grönlandshafvet: Spetsbergens vestkust, lokal, sällsynt.
"Murmanska hafvet: Ryska Lappmarkskusten, Novaja Semljas
vestkust, lokal, sällsynt.
Hvita hafvet: temligen sällsynt.
Amerikanska Ishafvet: Nordkusten af Vest-Eskimåernas land.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
