Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/
Utbredning. En i polarhafvet sällsynt alg, som hittills
endast är anträffad i östra delen af det norr om Atlanten
liggande polarhafvet. Här är den öfverallt sparsam. Dess
nordligaste fyndort är Fairhaven vid nordvestkusten af
Spetsbergen, Lat. N. 79° 49’.
Fyndorter: Norslca polarhafvet: Nordlanden enligt exemplar
i Kleens herbarium; ej omnämnd härifrån i Nordl. Alg.
Grönlandshafvet: Spetsbergens nord vest- och vestkust på
tvänne ställen, lokal, sparsam.
Murmanska hafvet: sällsynt vid N. Gusinnoi Kap på
Novaja Semljas vestkust.
Hvita hafvet: Solowetzki-öarna, antagligen sällsynt.
Phloeospora Tortilis (Rupr.) Aresch.
Bot. Not. 1876, p. 34. Scytosiphon tortilis Rupr. Alg. Och. p. 373.
Descr. Phloeospora tortilis Aresch. 1. c.
Fig. Dictyosiphon tortilis Gobi, Brauntange t. 2; fig. 12—16.
Phloeospora tortilis Kjellm. Spetsb. Thall. 2, t. 1, fig. 21.
Exsicc. » » Aresch. Alg. Scand. Exsicc. N:o 413.
Syn. Dictyosiphon spec. Kjellm. Vinteralgv. p. 65. *,
Phloeospora Lofotensis Foslie, Aret. Havalg. p. 8.
» tortilis Gobi, Algenfl. Weiss. Meer. p. 64.
» * Kjellm. Spetsb. Thall. 2, p. 40; Algenv. Murm.
Meer. p. 45; Kariska hafvets algv. p. 29.
Lefnadsförhållanden. Växer i salt eller bräckt, stundom
mycket svagt salthaltiet vatten inom litoral- och sublitoral-
ti O o
regionen, alltid på ringa (2—5 famnars) djup. Den trifves
såväl utom- som inomskärs. Såsom ung är den vidfäst sten,
men slutligen uppträder den i större eller mindre, löst på
bottnen liggande massor af obestämd form. Växten är något
sällskaplig och förekommer stundom t. o. m. i så stor mängd på
samma ställe, att den väsentligen bidrager till
vegetations-prägeln. I Ishafvet förökar sig arten kraftigt på vegetativ
väg, genom grenars och grensystems aflösning och derpå
inträdande individualisering. Vid Spetsbergens nordkust
försiggick förökningen på denna väg särskildt lifligt under vintern.
Vid samma tid utvecklade den här äfven zoosporer; dock är
den egentliga zoosporbildningsperioden sensommaren, augusti,
och september. Foslie har funnit exemplar med
zoosporangier i Nordlanden i slutet af september.
Utbredning. Arten är antagligen cirkumpolär. Ännu är
den dock icke känd från Sibiriska och Amerikanska Ishafven.
Maximum af freqvens har den vid Spetsbergens kuster. Dess
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
