- Project Runeberg -  Vega-expeditionens vetenskapliga iakttagelser / Tredje bandet /
391

(1882-87) [MARC] Author: Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

som de spetsbergska exemplaren. Den torde vara att
betrakta såsom en mellanform mellan den spetsbergska C.
Norden-skiöldianum och G. longipes från Norges nordkust. På sista
tiden har ännu en form af slägtet blifvit iakttagen. Den är
funnen vid Nord-Amerikas nordostkust. Enligt hvad Foslie
i bref meddelat mig, kan den identifieras med C. longipes,
ehuru den afviker något från denna. Mis; svnes den sluta

o o •/

sig närmare än C. longipes till C. gregarium. Häraf framgår
alltså, att det under senare tid visat sig, att slägtet Codiolum i
de nordiska hafven äger ett betydligt antal former, hvilka äro
endast svagt differentierade och möjligen rättast att betrakta
såsom former af samma art, Det är synbarligen ett slägte stadt
i artbildning. Annu torde emellertid de urskilda arterna böra
bibehållas, till dess flera former blifvit upptäckta på andra
håll, hvilket säkerligen skall inträffa, sedan en gång
uppmärksamheten blifvit skarpare riktad på dessa små; lätt förbisedda
alger. De sista fynden gifva vid handen, att de ej äro några
sällsyntheter och att de äga en vidsträckt utbredning såväl
vid gamla, som nya verldens kust. Jag fattar här C.
Norden-skiöldianum så, att den inbegriper såväl spetsbergsformen som
finmarksformen. Den når en längd, som vanligen ej
öfver-stiger 600 u. Klubbhufvudets tjocklek uppgår vanligen till
25—50 fi., stundom, på exemplar från Finmarken, till 70 a.
Klubbhufvudet är i de flesta fall längre, stundom lika långt
som eller något kortare än skaftet och har en utdraget
om-vändt äggrund form.

Lefnadsförhållanden. Bildar jämte Urospora penicilliformis
ett tunt öfverdrag på stenar inom litoralregionen, på öppen
kust, Den växer sällskaplig, i betydliga individmassor. Vid
Spetsbergens nordkust har jag funnit zoosporförande exemplar
i juli, vid Norges Finmarkskust mot slutet af augusti.

Utbredning. Känd från Norska polarhafvet och östra
Grönlandshafvet. Dess nordligaste fyndort är Duympoint vid
Spetsbergens nordkust, Lat. N. 79° 30’.

Fyndorter: Norska polarhafvet: Finmarken vid Maasö, lokal
men ymnig.

I/ c?

Grönlandshafvet: Spetsbergens nordkust, Duympoint, lokal,
föga ymnig. 1

1 Genom misstag har uppgifvits, att den under N.o 4*25 i Alg. Scand.
exsicc. utdelade C. Nordenskiöldianum skulle förskrifva sig från Insuloe
Spets-bergenses. Så är icke fallet. Växten är tagen vid Norges nordkust vid
Maasö i Finmarken på samma ställe och vid samma tid, som de i Wittr. et
Nordst. Alg. exsicc. N:o 51 utdelade exemplaren.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:09:03 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vegaexp/3/0403.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free