Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
S AHLBERG, T SC H U KT SC H - H A L FÖ N S INSEKTFAUNA.
%
af Berings suncl och på Bering-ön, men deremot kunnat nogare
undersöka den s. k. Tschuktsch-halfön under en
jemförelse-vis längre tid och detta så väl under senhösten 1878 som
försommaren 1879. Också utgöra de från nämnda halfö medförda
samlingarna lejonparten af Vega-expeditionens entomologiska
utbyte och kunna anses lemna en någorlunda upplysande bild
af denna trakts fauna. Jag har derför ansett det vara skäl
att särskildt behandla Tscliuktsch-halföns insektfauna och uti
skilda uppsatser redogöra för de samlingar, som blifvit
hemförda från öfriga, i djurgeografiskt hänseende betydligt skilda
områden.
Tschuktsch-landet, som utgör Gamla verldens
nordostligaste halfö, är beläget på hvardera sidan om polcirkeln; den
sydligaste lokal derstäcles, från hvilken insekter medfördes,
ligger vid 64° 40’ n. br. eller ungefär på Uleåborgs breddgrad.
Då landet är öppet för inflyttningar från söder, skulle den,
som anser insektfaunans rikedom och beskaffenhet vara
beroende af breddgraden, vänta sig, att här vore rådande ett
insekt-lif, likartadt med det uti nordligare delen af Öster- eller Vester
-botten. Så är dock ingalunda fallet. Insektfaunan i norden
är nämligen af lätt insedda skäl httfviiäsaldigast beroende af
sommarens medeltemperatur, hvarför man i allmänhet bör söka
trakter med likartad insektfauna på samma isotherer En blick
på Tschuktsch-landets klimatologiska förhållanden gifver
derför genast vid handen, att dess insektfauna måste vara
betydligt fattigare än på motsvarande breddgrad i Gamla verldens
vestligare delar.
Enligt hvad de af Vega-expeditionen gjorda meteorologiska
iakttagelserna, hvilka blifvit sammanstälda och bearbetade af
H. Hildebrand Hildebrandsson2, utvisa, torde sommarens
medeltemperatur vid Pitlekaj knapt öfverstiga +2° C. och för
den varmaste månaden icke uppnå +5° C. Den högsta
temperatur, som år 1879 observerades under den tid Vega låg
derstädes ända till den 17 juli, var 11° 5’ C. Antalet af
coleop-ter-arter, som expeditionen insamlade uti ifrågavarande område,
och hvilket uppgår till 37, kan derför icke anses allt för ringa,
och det är troligt, att ett längre uppehåll under augusti
månad skulle hafva ökat antalet endast med ett fåtal arter3.
1 Jemf. J. Salilb. Öfv. af Finl. och den Skand. lialföns Cicaclariae, s. 24.
2 Se första bandet af Vega-exped. Vetenskapliga Iakttagelser, p. 573.
3 Att döma af den erfarenhet, jag vunnit under exkursioner i den högre
norden, i skilda d^lar af Europa och i vestra Sibirien, torde endast ett till-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
