Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
strand, utan några nämnvärda hvarken makroskopiska eller
mikroskopiska accessoria,
e) Gneis från ön Idlidlja, belägen något O. om Pitlekaj.
Bergarten är grå, medelgrof, något granat-förande. Under
mikroskopet visar sig dess qvarts vara ganska rik på
vätslceinne-slutningar ordnade efter plan, som i olika riktningar
genomskära qvartsindividerna, ofta fortsättande genom flera sådana.
Inneslutningarna torde alltså vara sekundära, uppkomna på
kapillärsprickor, som sedermera blifvit igenläkta. Fältspaten
är öfvervägande ortoklas, temligen vittrad. Den grönbruna
glimmern är utbildad i form af relativt små, oregelbundet
begränsade partier och förekommer temligen sparsamt. Såsom
accessoriska beståndsdelar uppträda hornblende, apatit och sirkon.
Denna gneis öfverlagras närmast af en annan gneisvarietet,
mörk, finskiffrig och mycket vittrad. Derpå följer
f) en granulitish bergart, bestående afen finkristallinisk
blandning af qvarts och ortoklas, jämte något plagioklas och
sparsamt närvarande små fjäll af brungrön glimmer. Större,
alltid mycket oregelbundet formade qvartskorn ligga der och
hvar inströdda; äfvenså små korn af magnetit.
g) Granit, löst block vid Pitlekaj-lagunen. Bergarten är
medelgrof, jemnkornig, grå med en svag dragning åt rödaktigt,
Dess ortoHas är utbildad endast såsom kristalloider, hvilkas
konturer äro ytterst ojemna, stundom nästan taggiga.
Mineralets substans är i regeln frisk, men ofta grumlad genom en
mängd oregelbundet rörformiga interpositioner. De större
individerna innesluta ej sällan enstaka korn och stundom äfven
småkorniga aggregat af plagioMas. Detta mineral är för öfrigt
ganska rikligt närvarande, dock ej i så stor mängd som
orto-klasen. Äfven plagioklasen uppträder mestadels såsom
kristalloider med ojemna konturer, någon gång företer den dock en
antydan till kristallformer, men äfven då äro dess konturer
ojemna, liksom anfrätta. En del individer äro försedda med
zonalstruktur. Interpositioner förekomma af samma art som
i ortoklasen. Qvartsen uppträder mestadels såsom
polysynte-tiska partier, mellan hvilkas korn ortoklasen stundom ses
intränga. Den är rik på gas- och vätske-inhysingar liggande dels
regellöst inströdda i mineralets massa, dels ordnade efter svagt
bugtande plan. I förra fallet hafva de vanligen oregelbundna,
ofta greniga former, i det senare äro de mera afrundade. I
bådadera fallen äro deras libeller orörliga eller blott trögt
rörliga. Den icke särdeles - rikligt närvarande glimmern har i
friskt tillstånd en brungrön till grönbrun färg. På enstaka
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
