Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
klart, färglöst mineral, som man vid första påseende kunde
vara böjd att anse för qvarts, men hvilket vid närmare
undersökning befans vara optiskt tvåaxigt, hafva temligen tydliga
genomgångar, samt vara stundom utbildadt såsom tvillingar.
Det torde derför utan tvifvel vara fältspat. Möjligen kan doek
något qvarts derjemte vara närvarande. Underordnadt
före-tinnas små fjäll af ett ljust glimmermineral. KalJcspaten, som
är den förherskande beståndsdelen, visar ej sällan väl
utbildade romboedriska former; fältspaten uppträder endast såsom
kristalloider. De större kalkspatindividerna, hvilka kunna nå
en längd af 0,i mm., hafva ofta i det inre en grå, utåt
förtonande färgning. Sådan förefinnes deremot aldrig hos
fältspaten. Ganska allmänt förekomma små, svarta, ruggiga
kulor, hvilka stundom på vtan visa ett metallartadt skimmer. I
deras närhet är kalkspaten vanligen fri från pigment; det
förefaller som om detta skulle koncentrerat sig i kulorna. För
att utröna detta mörka ämnes natur behandlades ett
pulvrise-radt prof af bergarten med IIC1 under uppvärmning. Dervid
gick något jern i lösningen, delvis i form af oxidul. Det
återstående pulvret var i fuktigt tillstånd mörkgrått, torkadt
ljus-grått. Detta smältes sedan med salpeter, och smältan utlöstes
med utspädd klorvätesyra. Lösningen befans innehålla något
lerjord, men vara nästan jernfri. Det olösta pulvret var hvilt.
äfven i fuktigt tillstånd. Häraf framgår, att så väl magnetit
som ett Icol-igt ämne (grafit?) finnes i bergarten, och att detta
senare är den egentligen färgande ingrediensen. Utlösandet
af magnetiten åstadkom nämligen ej någon märkbar blekning
af pulvret.
Konyam-bay »omgifves af 600 till 1000 meter höga
bergtoppar, som skiljas från hvarandra af djupa dälder och
raviner, i hvilka snö ännu vid expeditionens besök (28 juli) låg i
riklig mängd. Verkliga glacierer funnos dock icke.
Stränderna upptogos af vidsträckta stenrammel, klädda med en
sparsam, men mångformad oeli blomsterrik växtlighet. På en del
ställen upptogs landet mellan bergens fot och hafvet af öde
myrar. »
■Flera af bergtopparna bestegos. En af dem hade en höjd
af 623 meter. Toppen bildade en snöfri platå, som upptogs
af ett fullkomligt söndersprucket qvartsporfyrlager. Mellan 430
och 450 meter träffades gneis och glimmerskiffer. Lagren föllo
60° åt sydost. På 100 meters höjd sågs en finkornig,
magnetit-haltig, glimmerfattig granit. Bland de lösa stenarna vid ber-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
