Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
körtlar mellan de svarta skifferlamellerna, Dessa äro
affärgan-de och tydligen starkt grafithaltiga. I slipprof befans
bergarten bestå af qvarts, ett grönhvitt, fjälligt mineral med lifliga
interferensfärger (talk?), samt grafit, hvilka mineral voro så
fördelade, att än det ena, än det andra var strimvis rådande.
Grafiten är ej utbildad i tydliga fjäll, utan förefinnes blott
såsom små partiklar af ofta mycket oregelbunden form.
g) Qvartsporfyr med grå, temligen ljus grundmassa, i
hvilken ligga rikligt inströdda ända till 1 cm. långa korn af
vittrad fältspat, samt, mera sparsamt, korn af grå qvarts. Den
mikroskopiskt ej särdeles finkorniga grundmassan består af
fältspat och qvarts, bådadera i delvis temligen väl kristalliserade
individer. Mellanrummen utfyllas af skriftfältspat, hvilken i
regeln är gröfre utbildad i dessas midt, än närmast de
omgif-vande mineralkornen. Fältspaten, så väl i de enbara
individerna, som i skriftfältspaten, är starkt vittrad; dock kan
iakttagas, att den ej uteslutande utgöres af ortoklas, utan att äfven
plagioklas är närvarande. Sparsamt förekomma små kloritiska
partier, antagligen omvandlad glimmer. De starkt vittrade
fältspat-strökornen bestå öfvervägande af plagioklas.
Qvarts-strö-kornen bildas vanligen af flera parallelt eller nära parallelt
orienterade individer, mer eller mindre fullständigt skilda
genom smala strimmor af grundmassa. Deras former äro i
regeln något afrundade, dock visa de ej sällan antydningar till
kristallkonturer. Ej sällsynta äro vätskeinneslutningar med
trögt rörliga libeller; en del af dem har form af negativa
kristaller, andra äro oregelbundna.
En annan varietet af samma bergart befans äga en något
finkornigare grundmasssa, uti hvilken skriftfältspat ej förekom.
Klorit förefans der mera ymnigt, dels såsom smärre partier i
grundmassan, dels såsom större partier, och då företrädesvis
inuti eller i närheten utaf de ofta af flera individer
sammansatta fältspatströkornen. Äccessoriskt förefunnos relativt stora
partier af strålig epidot, samt små kristaller af m-kon och ortit.
Sistnämnda mineral är utbildadt i prismatiska kristaller af
ända till 0,8 mm. längd, men så sparsamt närvarande, att man
i allmänhet ej finner mer än en ä två sådana kristaller per
qva-dratcentimeter preparat,
Andra porfyrprof från Konyam-bay skilde sig från de nu
beskrifna genom mindre rikedom på strökorn; stundom syntes
qvartskornen nästan helt och hållet träda tillbaka.
Grundmassans beskaffenhet var dock densamma. Ännu andra hade
en från nu beskrifna väsentligt afvikande habitus och tillhörde
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
