Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i så fall skulle vara domatiska, fig. 7. Mineralet angripes ej
märkbart af klorvätesyra; ett svafvelprof på bergartspulvret
gaf negativt resultat.
Af det nu anförda framgår, att de i fråga varande små
stänglarna utgöras af ett i rombi ska systemet kristalliserande
och i saltsyra olösligt eller svårlösligt malmmineral med brunt
streck,1 antagligen en oxid. Det enda kända mineral, som
skulle kunna motsvara denna karakteristik, är det af A. Koch
under namn af Psevdobrookit beskrifna,2 hvilket antagligen är
en rombi sk form af titanjern och förekommer på sprickor och
i drusrum, äfvensom —• ehuru i mindre grad — i sjelfva
massan af en andesit. ’Antagandet af att psevdobrookit här skulle
föreligga bestyrkes ock väsentligt deraf, att bergarten innehåller
0,99 % T i O2 enligt bestämning af G. Lindström. 3
Ett slipprof af ofvan beskrifna bergart, etsadt under tre
dygn i kall koncentrerad saltsyra, visade sig hafva undergått
1 Ett metalliskt minerals streck har nämligen i regeln samma färg som
den mineralet visar i genomfallande ljus.
2 Min. u. Petrogr. Mittlieil. 1878, s. 331. Jfr äfven Groth, Zeitschr. fur
Kryst. III, s. 306.
3 Mineralet i fråga synes för öfrigt vara identiskt — eller åtminstone
nära beslägtadt — med de bekanta bruna lamellerna, hvilka åstadkomma
hyperstenens skillrande glans. Äfven de äro plattstängliga, brunt
genomlysande när de äro ytterst tunna, men ogenomskinliga och starkt
metall-glänsande när de äro något tjockare. Dertill kommer, att de — såsom jag
i liera fall kunnat observera — hafva tvänne genomgångar, som skära
livar-andra under ungefär 60° och 120° vinklar. (Trenne genomgångar
observerades aldrig.) Genomgångarna ligga alltid så, att en linie, som lialfverar deras
spetsiga vinklar, går parallelt med lamellens eller stängelns längdriktning,
vare sig denna ligger i samma riktning som hyperstens vertikalaxel, eller
vinkelrätt deremot. Vidstående fig. 8 är en af bildning af en
temligen tjock och derför i det närmaste ogenomskinlig längdlamell
i ett undersökt slipprof af hypersten från Soggendal, i hvilken
lamell de nämnda genomgångarna äro tydligt synliga. Den ena
ändan af denna lamell begränsas af tvänne kristallografiska
snitt, som bilda det ena omkring 61°, det andra omkring 29°
vinkel med lamellens längdriktning. Det senare af dessa snitt
synes vara parallelt med den ena genomgångsriktningen. LSåsom
bekant antog Kosmann, hvilken noggrannare än någon annan
undersökt i fråga varande lameller, som han fann vara römbiska,
att de bestodo af brookit. (N. J. 1869, -582 och 1871, 501.) Häremot
anmärker Ro senbus ch med rätta, att den i hypersten funna halten af T i O-,
0,46 %, härtill är för liten (Phys. d. Min. 259), och man skulle kunna tillägga,
att lamellernas genomskinlighet äfven är för ringa. Båda dessa
invändningar förfalla, om man antager, att lamellerna i fråga bestå af psevdobrookit.
ett mineral, hvilket ej var kändt på den tid, då Kosmann gjorde sina
undersökningar. Anmärkas må dock, att de observerade genomgångarna ej
synas öfverensstämma med hvad man känner om psevdobrookiten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
