Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3, mycket hastigt tillväxande, så att den siste utgör nästan
hela skalet, spiran knappast höjd öfver siste vindningen och
räcker på långt när icke till midten af den senare;
mynningen sned, mycket stor, invändigt svagt perlemorfärgad, upptill
genom den starkt konvexa mynningväggen djupt inskuren;
spindelkanten vertikal, upptill hvit och något förtjockad,
långsamt öfvergående i den starkt bågböjda underkanten,
öfver-kanten horizontal, hastigt öfvergående i den tvärt rundade
framkanten.
Förekomst. Kina, Hongkong.
Anm, Denna form kan icke vara den typiska eller den
prof. E. v. Martens beskrifver och mästerligt af bildar i
Conchol. Mitth. Bd. 1. H. 5 & 6. T. XIII. Fig. 1—3 (1881),
hvilket tvifvelsutan genast visar sig vid jemförelse emellan
dessa figurer och dem, som här lemnas på den ofvan beskrifna
formen. Äfven anförandet af några karakterer hos
hufvud-formen kan ådagalägga detsamma: Testa viridis, opaca,
spiraliter distinctius sculpta, apertura transversali-ovhta, pariete
convexiusculo, longiore excisa, margine columellari duplo
breviore et basali multo minus arcuato.
Gen. Hyalinia (Féruss.) Agass.
Subgen. E u hya linia (Albers).
5. Hyalinia arctispira nov. sp. (Taf. 2, fig. 4.)
Testa anguste umbilicata, convexo-depressa, orbicularis, cornea,
infra pallidior, nitidula, striatula, spira convexius cui a, obtusa;
anfractus 6, perlente accrescentes, sutura tenui marginata disjuncti,
ultimus peripheria pulclire rotundatus, circa perforationem plamdatus ;
apertura oblique lunaris, transversatis; peristoma intus linea tenui
margaritacea munitum, marginibus longe distantibus, columellari
brevissime arcuato, quam margo exterior forte arcuatus fere duplo
longiore. Diam, (>2/3, ait. 37, mm.
Beskr. Skalet trångt nafladt, nedtryckt, till omkretsen
nästan cirkelrundt, liornfärgadt, under blekare, svagt
glänsande, finstrimmigt, med något konvex, trubbig spira; vindn.
6, mycket långsamt tillväxande, så att hvar och en är endast
mycket obetydligt (Vs—’/®) bredare än näst föregående, den
siste i periferien vackert rundad, på undre sidan kring
naf-veln plattad; sömmen fin, kantad; mynningen sned,
mån-formig, tvärstående; munsömmen invändigt försedd med en
lid IT. 13
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
