Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Slägtet Laminaria är i våra samlingar företrädt af fyra
arter. Bland dessa är endast en förut känd, nämligen L.
japonica Aresch., som utan tvifvel är att anse såsom en från
öfriga till Saccharina-gruppen hörande Laminarior skarpt skild
art. J. E. Areschougs senare undersökningar visa detta och
mina undersökningar bekräfta den slutsats, till hvilken denne
algolog kommit. 1
Bland de i det följande beskrifna tre arterna Laminaria
synas mig tvenne i systematiskt-fylogenetiskt hänseende vigtiga:
L. radicosa och L. Peterseniana. 2 Den förra af dessa utgör
enligt min uppfattning en föreningslänk mellan de tvenne
Laminaria-grxxpperna Saccharina och Apodce. Gruppen Apodce,
företrädd af endast en art, L. sessilis Ag., har hittills intagit
en fullkomligt oförmedlad ställning bland Laminariorna. I
olikhet med öfriga arter af slägtet äger L. sessilis icke någon
utbildad stipes. Från laminans nedre kant utgå de växten
vid-fästande rhizinerna. 3 Morfologiskt är sålunda denna art lågt
utvecklad och det torde väl med temligen stor sannolikhet
kunna antagas, att vi i denna art hafva att se en af slägtets
tidigast differentierade former.
L. radicosa står på ett något högre utvecklingsstadium.
Den har nämligen liksom de aldra flesta andra Laminarior
en från laminan tydligt utpräglad, ehuru alltid mycket kort
stipes, från hvars nedre del utgå rhiziner, genom hvilka växten
fästes vid underlaget. En anslutning till L. sessilis visar den
emellertid påtagligt deri, att äfven från stipes’ öfre del och
från laminans kant, i vissa fall till och med ganska högt upp,
utskott bildas, hvilka visserligen icke funktionera såsom
rhiziner, men dock äro från morfologisk synpunkt att betrakta såsom
sådana. En del af dessa utskott, i synnerhet de som utgå
från stipes och från laminans nedre kant i närheten af stipes,
hafva rhizinernas skapnad, ehuru de äro kortare än dessa.
Andra, de högre upp från laminans kant utbildade, äro visser-
1 Jfr Aresch. Obs. Phyc. 4, sid. 6.
2 Jag har uppkallat denna art efter min värderade vän och medarbetare.
3 Jfr J. G. Ag. Lam., sid. 17.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
