Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
på goda grunder antagas. En sådan grund lemna de japanska
Laminariaceer na, ty bland de hittills från Japan kända arterna
af denna alggrupp finnes ingen, som kan identifieras med någon
atlantisk art, och en del af dem tillhör dessutom typer, hvilka
icke äro företrädda i Atlanten. Ett ännu kraftigare stöd för
ett sådant antagande vinnes, om en jemförelse göres mellan
Laminariace-vegetationen i hela norra Stilla oceanen med den
i norra Atlanten. I norra Atlanten äger familjen endast sex
typer och af dessa är endast en, Saccorhisa, egendomlig för
detta haf. De öfriga, Chorda, Laminaria, Phyllaria, Agarum,
Alaria gå äfven in i norra delen af Stilla oceanen, som utom
dessa gemensamma typer äger en hel mängd för den
egendomliga, såsom Egregia. Nereocystis, Pélagophycus, Eisenia,
Pos-telsia, Lessonia, Pterygopliora, Ecklonia, TJlopteryx, Arthrothamnus,
Costaria, Cymathcere, Macrosystis, Thallassiophyllum, Dictyoneurum
o. s. v. Man måste, så vidt jag kan finna, antaga, att dessa
typer haft sitt utvecklingscentrum i Stilla oceanen, många af
dem i dess norra del. Deremot kan svårligen norra Atlanten
anses vara utvecklingscentrum för någon annan typ än
Saccorhisa. Rikedom på egendomliga Laminariace-typer måste
der-för fastställas såsom en vigtig växtgeograflsk karakter för norra
Stilla oceanen till skilnad irån norra Atlanten.
Efter denna inledning öfvergår jag till en speciel
redogörelse för de Laminariaceer, våra samlingar innehålla.
Gen. Laminaria (Lamo ur.) J. G. A g.
Lam. p. 7; Lamour. Ess. p. 40; char. mut.
Laminaria radicosa Kjellm. mscr.
L. radice fibrosa; rhizinis creberrimis, brevioribus, crebre
subdi-tri-poly-chotomis, inter se valde intertextis et plus minus connatis, demum plexum
radicalem, depresso-subglobosum, diametro ultra pollicarem, densissimum, fere
inextricabilem formantibus; stipite distincto, brevissimo, vulgo 1 — 3 cm.
longo, solido, subsequali, compresso, 5—10 mm. lato, e marginibus saltim
superne appendices rhizoideas simplices vel ramosas, brevissimas plus minus
numerosas emittente, in sectione transversali lacunas muciferas in orbem
submarginalem dispositas prsebente; lamina inferne appendicibus lacerata
marginalibus, vel rhizinas brevissimas aemulantibus vel membranaceis at
rhizinarum more ramosis, subcoriaceo-membranacea, simplici, plus minus
■profunde undulato-plicata, lacunas muciferas parcas ferente; soro ignoto.
Tafl. 10, fig. 1.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
