Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
då till omkretsen äggrund, hjertlik eller t. o. m. nästan
njur-formig, alltid kortare och bredare än hos dem med slät lamina.
Då några bestämda öfvergångar icke finnas, har jag ansett mig
böra urskilja tvenne former af arten. Alltid är laminan hel,,
till konsistensen tjockt membranös, i kanten mer eller mindre
djupt och rikt vågigt veckad. Dess längd synes uppgå till
omkring en half meter. Dock bör märkas, att jag endast haft
tillgång till sterila exemplar. — De, som tillhöra formen latifolia,
äro, efter hvad det synes, unga.
Inre byggnad, Häri öfverensstämmer denna art i de
hufvud-sakliga dragen med andra Laminarior. I stipes är det centrala
fibrösa lagret föga utveckladt, på tvärsnitt genom stipes’
mellersta del bildande en smal, jembred strimma. I stipes’
mellersta kollenkymatiska cell-lager synas cellväggarna vara mera
rikporiga än hos andra Laminariaceer. Någon korklik väfnad
utbildas icke. De små, jemstora, starkt endokromhaltiga yt
cellerna hafva ytterväggen starkt förtjockad. — Det af dem
bildade cell-lagret är omgifvet af en gemensam cuticula,
Slern-lakuner finnas; de bilda en mer eller mindre rik krets i
yttredelen af mellanlagret. I laminan är det centrala lagret
temligen skarpt begränsadt mot mellanlagret. I det senares yttre
del ligga de fåtaliga slemlakunerna, Rhizinerna sakna det
fibrösa lagret, Hela deras inre är bildadt af en väfnad, hvars
hufvudsakliga uppgift väl är mekanisk. Rhizinerna skulle alltså,
vara bygda mera drag- eller slitfasta än böj fasta, och för
slitning äro de också mera utsatta än för böjning.
Om artens frändskapsförhållande är förut taladt.
Lefnadsscitt. Växer sällskaplig och mer eller mindre
tuf-vad på den sublitorala regionens öfre del, på omkring 3—-i
meters djup, mest på korall- och Coralline-skorpor. Af f.
latifolia äro unga exemplar insamlade i senare delen af maj, af
f. dongata vegetativt starkt utvecklade individ i midten af juni,
vid södra .Japan.
Fyndort. Södra Japan vid Goto-öarna och kap Nomo.
Laminaria japonica Are sch.
Phyc. Cap., p. 29.
Descr. Hafgygia japonica Aresch., Obs. Phyc. 4, p. 6.
Fig. Laminaria japonica Sur. Alg. Jap. tab. 11 et 12.
Syn. Fucus saccharinus Thunb. Fl. Jap.. p. 346; sec. herb.
» Oxyglossum japonicum Aresch. Bot. Not. 1880, p. 98.
» Laminaria saccharina Martens. Preuss. Exp., p. 128.
> <> saccharoides Miquel, Prol. Fl. Jap., p. 392.
» » (?) » Sur. Ind. prsec., p. 2-58.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
