- Project Runeberg -  Vega-expeditionens vetenskapliga iakttagelser / Fjerde bandet /
322

(1882-87) [MARC] Author: Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

På båda ifrågavarande ex. visa sig inre lamellens
tillväxtstrimmor bågformigt böjda, dess fria kant skjuter fram på
venstra sidan, men är starkt inbugtad åt apex på den högra (skalet
sedt underifrån), ett förhållande alldeles motsatt det hos Cr.
pallida. Epidermis är brungul, franslikt öfverskjutande skalkanten
och afnött på apex; denna är kalkhvit, inböjd åt venster och
når nästan ned till skalkanten.

Badulan (tab. 13, fig. 15) är bildad såsom hos Crep.
ungui-formis (Lovén: Öfvers. K. Vet. Akad. Förh. 1847, p. 193, tab. 4),
men midttaggen på midtlamellen är mindre, och båda uncini
sakna tänder i kanten.

Utbredning: Beringshaf (S:t Pauls ön, Plover-viken,
Norton-sund, Aleuterna) enl. Midd. och Dall, Tartariska sundet
(Sa-chalins vestkust) enl. Schrenck, Japanska hafvet enl. Dunker.

14. Turritella erosa Couth. (Tafl. 12, fig. 7, Tafl. 13, fig. 17).

T. erosa Couthouy (Bost. Journ. Nat. Hist., Vol. II, p. 103,
pl. III, fig. 1, 1839). Schmidt 1. c., p. 51, tab. 4, fig. 10.

= T. polaris Beck, Möller (Ind. Moll. Grönl. 1842).

Fyndorter-. N:o 60 (1 skadadt ex.), 1035—6 (1 ex.), 1058 (2
ex.), 1062 (6 ex.), 1068 (42 ex.), 1075 (1. ex.).

Mått: (från n:o 1068) 30 mm. (längd), 11 mm. (bredd),

7 mm. (mynningens höjd), 5,5 mm. (mynningens bredd);

(från samma lokal) resp. 25 mm., 8 mm., 5 mm., 4,5 mm.;

» » » » 7,5 » 3,5 » 1,5 » 1,5 »

Hos de sistnämnda små ex. äro spiralfårorna bredare än
åsarna emellan dem, hos de äldre är förhållandet motsatt.
Epidermis gråhvit — gråbrun — blekt olivgrön, opak, mjuk,
på den alltid skadade apex bortfrätt. Hos äldre ex. äro de
vågformiga tillväxtstriorna mera framstående på sista
vindlingen, men costce saknas på alla vindlingar.

Dall, som jemfört ex. från N. Atlanten, Grönland och
Massachusetts-viken med ex. från Unalaska, Kodjak m. fl. ställen

i N. Stilla Oceanen, identifierar Be eks polaris och Couthouy’s
erosa; de atlantiska ex. utmärkas endast af mer polerad yta
och finare epidermis.

Badulans (tafl. 13, fig. 17) formel: 2 — 1.1.1 — 2 likasom
hos T. communis, men midtlamellen från basen mer
afsmalnande utåt, ej jemnbred, mot spetsen fint tandad; sidolamellen
bredare, i kanten fint naggad.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:09:24 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vegaexp/4/0334.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free