Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Semlja. Skälet, hvarför isbjörnarne vistas mest nordpå, är nog
det, att isen der håller sig längst invid land, och då björnen
kräfver sitt uppehälle af kobbarne, måste han följa dem.»
Kapten H. C. Johannesen anmärker, att det största antalet
isbjörnar han vanligen funnit tillsammans varit 3, men att
han en gång, år 1869, vid östra sidan af Matotschkin schar
sett 8 styckcn i ett och samma följe.
Rosmarus arcticus Pallas
Zoographia rosso-asiatica 1 p. 269.
Om hvalrossens förekomst och vandringar i Novaja Semljas
haf har kapten I. N. Isak sen meddelat mig följande: »Om
sommarn eller den tid af året, då nordändan af Novaja Semlja
och Kara-hafvet äro så isfria, att hvalrossen kan uppehålla
sig der, har åtminstone under de senare åren varit händelsen,
att vestkusten varit nästan blottad på hvalrossar. Om våren
deremot (liksom antagligen också om vintern), då isen ligger
tätt packad rundt kring Novaja Semlja, kan man se oräkneliga
massor af hvalross allt ifrån Svjatoj nos längs efter isbugten
nordvart. Men vid den tiden äro hvalrossarne icke lätta att
fånga, emedan de vanligen uppehålla sig ett godt stycke
innanför packisens gräns och dennas kant i allmänhet utgöres af
tätt packad issörja (söndersmulad is och snö). När denna is
längre fram, på sommarn, försvinner eller fördelar sig, beger
sig hvalrossen nordvart och in i Kara-hafvet, der man då
måste söka honom. — Då jag varit i tillfälle att besöka Novaja
Semlja 14 somrar, vill jag i all korthet anmärka följande:
Ar 1878 dödade jag och en annan fångstman vid ungefär 76°
n. br. och 70° o. längd på två dagar 150 hvalrossar; år 1881
dödades af några fångstmän från Hammerfest en större mängd
hvalrossar på ungefär samma plats; år 1875 likaledes. Vi
hafva haft upprepade bevis på, att då hvalrossen icke är att
finna vid 72° 15’ n. br. utanför Samojedhalföns vestkust, träffar
man honom helt säkert utanför kap Bismarck. Mycket beror
dock härvidlag på isförhållandena.» Hörande hvalrossfångsten
skrifver Isaksen, att den i betydlig grad minskats, sedänhän
1869 första gången besökte Novaja Semlja. Ar 1869 fångade
han utanför Gåslandet på blott några timmar icke mindre än
50 hvalrossar; hans sammanlagda fångst under det året vid
Novaja Semlja utgjordes af 175 hvalrossar, 100 storsälar och
13 isbjörnar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
