Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Omedelbart innanför strandvallen upptages terrängen af
ett sandigt, jemnt lågland-, hit samlas nederbörden från
omgif-vande högre marker, hvarför äfven detta område om våren
är »så vattendränkt och så genomkorsadt af djupa, strida
snöbäckar, att det är svårt, ofta omöjligt att komma fram öfver
detsamma» (Yg. f., II, s. 09). Närmast strandvallen är
marken alldeles jemn, bildad af lös sand, som dels är naken,
dels bevuxen med en skorpa af mossa och laf samt någon
liten dvergvide- och grästufva, eller ock vid vattensamlingarna
af stundom tätt gräs (Almqvist, s. 211—212). Här ligger längs
strandåsen ett antal större och mindre, merendels grunda
laguner. Den största af dem, den vid Najtschkaj—Tjapka—
Enjurmi, är omkring 25 kilometer bred och sträcker sig omkr.
10 km. inåt land; dernäst i storlek äro lagunerna vid
Riraj-tinop, Najtschkaj och Pitlekaj, minst Jinretlen-lagunen. Några
af dem stå i öppen förbindelse med hafvet och i dess nivå,
samt hafva bräckt vatten; sådan är den stora
Najtschkaj-lagunen, som isynnerhet är fiskrik (Gadus navaga, en stor form af
Osmerus, Cottus-artev m. m.). Andras yta står helt få fot öfver
hafsytan och vattnet är färskt samt rinner ut genom en bäck
(lagunerna vid Pitlekaj och Rirajtinop). Jinretlen-lagunen saknar
synligt aflopp och bottenfrös åtminstone delvis om vintern,
men hyste dock en stor mängd af en egendomlig fisk, Ballia
delicatissima Smitt. Bortom densamma funnos några små, grunda
insjöar. Lagunens botten var dels gyttjig, dels fastare och
försedd med rik algvegetation (Enteromorpha). Förutom småfisk
erbjödo lagunerna till näring åt fåglarne kräftdjur (Asellus,
Gammarus, entomostraceer) och andra vattendjur samt vattenväxter.
Låglandet öfvergick efterhand i en något högre belägen,
jemn eller föga kuperad, enformig tundraslätt af vexlande
fuk-tighetsgrad, sträckande sig fiere engelska mil mot söder.
Vegetationen bildade här mest s. k. tufmark (Kjellman; se
ofvan sid. 250): växttäcket är sammanhängande och utgöres
af temligen tätt stående, en eller högst två fot höga tufvor af
Eriophorum vaginatum, uti hvilka finnes inväfd en skara af
mossor (Bryum, Polytrichum), lafvar (Cladonia m. fl.), små
videbuskar (Salix Boganiclensis f. latifolia, S. circtica) af en ä två
fots höjd och Bubus chamcemorus samt flere risväxter (JEmpetrum,
Vaccinium, Cassiope, Ledum). Emellan tufvorna bildades ett
sammanhängande växttäcke af samma mossor och lafvar
äfven-som andra arter och dessutom Spliagna, äfvensom nyss
anförda högre växter jemte några andra arter. Lagunernas
stränder upptagas antingen af dylik tufmark eller öfvergår
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
