- Project Runeberg -  Vega-expeditionens vetenskapliga iakttagelser / Femte bandet /
265

(1882-87) [MARC] Author: Adolf Erik Nordenskiöld
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

en mängd; på Jinretlen-udden iakttogo löjtnant Palanderoch
doktor Kjellman en stor mängd individer, hvilka voro så litet
skygga, att man kunde komma dem på ett par stegs afstånd.
Äfven den 15 juni hemtades en mängd exemplar, eller syntes
bland andra småfoglar på de snöfria fläckarna uppå
strandkullarna. Den 16 erhöllos endast några få stycken, deribland
från Najtschkaj. Äfven uti det inre af Tschuktsch-halfön hade
doktor Almqvist observerat fogeln under en utfärd, som han
företog den 13—17 juni ned åt Koljutsehin-viken. Ännu den 18
juni utbjödos åt löjtnant Palander och doktor Kjellman
talrika exemplar vid Jinretlen. Men sedermera försvann fogeln
från orten alldeles; måhända sågs på sist anförda ställe ett
par exemplar ännu den 27 juni. Man uppgaf visserligen, att
fogeln äfven skulle häcka i trakten, men detta torde knappast
vara fallet annat än längre inåt land, der videt bildar buskar;
ty icke heller i andra nordiska länder öfverskrider arten
busk-regionen. Fogeln måtte således här varit stadd på genomtåg1.

Hanens läte, då den flög eller hoppade omkring på
fartyget, var ett starkt tjutju-tju-tju-tju utan modulationer; honan
hade ett svagt, tvåtonigt läte, hvars första ton var högre. —
Uti magen anträffades fragment af en harpalid, samt af andra
skalbaggar och larver.

Ett temligen stort antal tillvaratogs, nämligen tvänne
skinn (n:r 269, 287), elfva ex. i sprit (n:r 255, 266, 273, 289),
30 ex. saltade och tvänne (n:r 291, 292) skeletterade.

Efter färska exemplar antecknades: Näbben brunsvart,
utom vid spetsen, längs kanterna och vid underkäkens rot
grågul, tydligast på sistnämnda ställe. Iris brun. Benen ljust
brungråa, tårna undertill smutsigt citrongula, — Drägten visade
ingen anmärkningsvärd afvikelse från den normala.

Den närmare granskningen af vingpennornas
längdförhållanden utvisar små variationer inom vissa gränser. Den
för arten karakteristiska, ytterst korta första handpennan når
vanligen med spetsen lika långt som de större täckfjädrarna;
men hos enskilda exemplar öfverskrides detta mått med omkring
1 mm., eller är pennan ända till 0,5 mm. kortare, utan att
detta står i något beroende af de följande pennornas
förhållande eller af könet. — Andra pennan är vanligen 4,5—5 mm.,
någon gång 6—6,5 mm., men ibland äfven endast 0,5 mm.
kortare än vingspetsen, som bildas af tredje och fjerde
pennorna; dessas inbördes längd vexlar endast en hårsmån. —

1 Om denna arts häckningsförhållanden i Daurien har Taczanowski
lemnat meddelanden i Journ. f. Ornith. 1872, sid. 358.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Tue Dec 12 13:09:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/vegaexp/5/0287.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free